Låt bilen stå, ta bussen!
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I en liten stad som Visby fanns ingen busstrafik. Folk gick eller cyklade. Och höll sig friska - sjukvården var en bråkdel av vad som krävs idag. Koldioxidutsläppen var försumbara.
När det på 1950-talet blev möjligt för vanligt folk att köpa bil, då förändrades hela samhället. Järnvägarna lades ner 1960.
Bilen är friheten
Vuxna människor slutade att cykla. Ungdomars första mål blev körkortet och den egna bilen. Varför var den här utvecklingen så självklar?
"Bilen, Wera, det är friheten". Så sa Thure Larsson när han var ordförande i tekniska nämnden och jag i något sammanhang ifrågasatte det myckna bilkörandet.
Friheten, det var vad vi upplevde när vi köpte bil. Inga tidtabeller, ingen förflyttning till busshållplatsen. Jag kör när jag vill, vart jag vill.
Det finns fler förklaringar till Bilens makt över våra sinnen. Då var det status att ha bil. Den visade att man hade råd, hörde till de välbeställda. Lite av det finns kvar.
En partivän som bor på landet berättade att han hade bilen på verkstad. "Då gömmer man sig bakom busskuren, rädd att folk skall tro att man förlorat körkortet". Bilen ger självkänsla.
Nu styr bilen våra liv. Det är svårt för kommunen att ha en bra kollektivtrafik eftersom så få saknar bil och alltså "måste åka buss". Visst tycker vi lite synd om dem?
Förra året hade GT ett reportage om en studentska som beskrev sina problem med att få ekonomin att gå ihop. I hennes budget fanns naturligtvis en post för "Bilkostnader". Lika mycket som maten, vill jag minnas. Ingen ifrågasatte om en student i Visby verkligen behöver bil.
Hastighetsbegränsning
I dagens gotländska bilist bor två själar, som inte tycks ha någon kontakt med varandra. Den ena sitter i sitt trevna hem vid någon av våra fina vägar med barn och husdjur omkring sig. Han ondgör sig över bilisternas ohejdade framfart just där förbi. Här behövs hastighetsbegränsning!
Bara till de två senaste sammanträdena har tekniska nämnden fått nio ansökningar om begränsning till 70 kilometer i timmen. Det gäller stora vägar i Ardre och Hellvi, Stenkyrka och Hablingbo.
När man önskar tar man till ordentligt, några kilometer minst. Tekniska förvaltningen brukar dra ner till just sträckan förbi en skola, där vill nämnden ha begränsning till 30. Annars föreslås vanligen avslag, men det är länsstyrelsen som beslutar.
Det märkliga är att när samme bilist själv kör sin plåtlåda, då tillämpar han fri fart, överallt. Då svär han över 70-sträckor, som stör rytmen i trafiken, om det nu är någon som drar ner till 70. Vi som brukar försöka hålla tillåten hastighet vet att vi blir ständigt omkörda, även på 90-vägar.
Lägga om sin livsstil
Ett nytt moln har dykt upp i bilistens fria värld. Klimatpåverkan! Vi i den lilla rika delen av världen håller snabbt på att göra av med jordens oljetillgångar.
Förbränningen av fossila bränslen hotar att förändra klimatet på hela planeten för hundratals år framåt. Nya miljarder av människor i resten av världen vill också köra bil.
Nog kan man hoppas, att svenskar skulle klara att ta till sig dessa nya insikter. Börja fundera på att lägga om sin livsstil. Man behöver inte sälja bilen. Men man kan tänka efter om det är nödvändigt att jämt ta bilen.
Ta cykeln eller bussen, när det går lika bra!