Den 17 augusti kom det lyckliga beskedet att Kronprinsessan Victoria och hennes Prins Daniel väntar barn. Födseln beräknas till mars 2012.
Oavsett om barnet blir en Oscar eller Eleonora, Adolf eller Kristina måste hovet utarbeta en strategi för hur god insyn i barnets uppväxt folket ska få ta del av. Graden av insyn och kontakt med folket avgör nämligen kungahusets fortsatta framtid.
Monarkins styrka ligger i romantiken, i traditionen och i ceremonin. Rationellt vet vi att Kung Carl Gustaf är lika mycket människa som alla andra och bär förmodligen också på vardagliga bekymmer. Men monarkin bärs inte upp av människor utan monarker. Det overkliga livet, de ålderdomliga traditionerna och en känsla av ämbetets odödlighet.
Ingen monark har varit lika folklig som Carl Gustaf. Vi vill läsa om honom som människa men när han säger eller gör fel då dömer vi honom som monark. Det är en svår roll att förhålla sig till. Under Carl Gustafs tid på tronen har Sverige förändrats. Vi har gått från radion och tidningen som främsta källa till nyheter till internet och sociala medier. Idag kan vem som helst med enbart en mobiltelefon till hjälp agera nyhetsförmedling. Det stället nya krav på kungafamiljer och hur de ska agera.
Hovet behöver finna en balans i sin mediehantering. För monarkins opinionsmässiga överlevnad behövs folkligheten. Monarkin har sina ambassadörer i alla förälskade rojalister. De som köper Svensk damtidning, samlar på vykort med motiv från hovet och som ser på kungahuset med samma barnsliga förtjusning som tonåringen bevakar sin favorit i den senaste säsongen av Idol.
Det finns en ambassadör i varje släkt. Alla känner vi en ambassadör och monarkin behöver dem.
Men de goda ambassadörerna för monarkin riskerar samtidigt att stjälpa dess överlevnad. Efterfrågan på mer och mer nyheter om kungafamiljen bidrar till en allt intensivare bevakning av kungahuset vilket riskerar att ta bort mystiken med monarkin. När åskådaren får ta del av information som visar att även medlemmarna av kungahuset är ofullkomliga blir kungafamiljen också mänskligare.
Rojalisternas behov av att ständigt se och höra kungafamiljen leder till en allt intensivare bevakning av deras privatliv. Vi får läsa om misstag som begås, höra en av dem staka sig i ett tal eller säga fel ord vid fel tillfälle. Allt det här gör att vi får veta mer om människan Carl Gustaf istället för om monarken Carl Gustaf.
Det mänskliga är ett problem eftersom det vittnar om att vilken människa som helst kan bära upp landets högsta ämbete. För monarkins legitimitet måste monarken vara legitim, bättre än oss andra.
I mars föds en prins eller prinsessa. Kronprinsessan och prinsen behöver tillsammans med hovet tänka över en ny medial strategi. Hur ska en arvtagare till tronen växa upp under 2000-talet. Hur behåller man värdigheten som monark och samtidigt får njuta av en folklig popularitet? Det finns inga enkla svar men de senaste årens skandaler vittnar om att Kungahuset behöver en förbättrad strategi för att möta de kommande 100 åren.