I förra veckan ökade klyftorna i Sverige. Det är inget särskilt ovanligt i det. Den utvecklingen har pågått under rätt många år nu, även innan nuvarande regering tillträdde.
Det som blivit annorlunda är att det nu sker medvetet. Ingen kan säga att följderna inte var kända när riksdagen den femte december 2012 diskuterade och beslutade att RUT-avdrag ska kunna göras för läxhjälp på såväl grundskole- som gymnasienivå.
Provocerande
Det kan betraktas som en liten reform men den har ett stort symbolvärde. ”Starkt provocerande” kallade TCO och Lärarförbundet förslaget. De menade bland annat i en debattartikel i Svenska Dagbladet att ”Redan rut-avdragsmöjligheten för grundskolan bidrar inte till ökad likvärdighet och en utökning av avdragsmöjligheten tar ytterligare steg i fel riktning.”
Skolverket skrev i sitt remissvar att man befarar att insatsen inte kommer att nå de elever som inte har resursstarka föräldrar och att förslaget riskerar att föräldrars socioekonomiska bakgrund i än högre utsträckning än i dag påverkar elevernas resultat.
Andra tunga instanser som Skatteverket och Ekonomistyrningsverket sällade sig också till kritikerna.
Svarta jobb blir vita hävdar de borgerliga partierna som står bakom förslaget. Det är svårt att tro att det varit någon större svart marknad för att läsa läxor med gymnasister.
Skapar nya problem
Under helgen har det dessutom framkommit att nya gränsdragningsproblem uppstått i stället för de som regeringen och Sverigedemokraterna motiverade sitt beslut med. Skatteverket får alltså börja från början med att hitta tillämpningsregler och gränsdragning.
Läxhjälp till gymnasister är en tämligen avancerad syssla. Det har i debatten sagts att den är lämplig för lärarstuderande.
Det går emot tanken med RUT, som skulle vara tämligen enkla tjänster typ barnpassning och dagishämtning och som ersätter sådant man kan göra själv. Den invändningen gäller för övrigt också högstadieelever. Det kan knappast anses som barnpassning att hjälpa en fjortonåring med spanskaläxan.
Den skattetekniska bakgrunden till hela RUT-reformen är att många tjänster kontinuerligt blir dyrare i takt med att varuproduktionen rationaliseras.
Egentligen finns det bara ett sätt att undvika gränsdragningar och märkliga prioriteringar och det är att införa en generellt lägre beskattning av alla tjänster.
Så länge ingen sådan genomgripande reform görs blir varje avdragsmöjlighet en ny lapp i ett täcke som riskerar att bara bli tjockare och mer oöverskådligt för varje reform.
Ge alla chansen
Att alla barn gått i samma skola och haft någorlunda lika möjligheter att ta vara på sina personliga förutsättningar har varit en av de saker som gjort Sverige till ett bra land att växa upp i.
Om läxhjälp behövs, och så kan det nog vara, ska den givetvis finnas inom ramen för skolan och erbjudas till alla barn och unga, inte bara de som har föräldrar som kan och vill köpa tjänsten. Den som av olika orsaker har låg eller ingen inkomst kan inte utnyttja avdraget.
Av de växande klyftorna i vårt land är utbildningsklyftan den allvarligaste. Den delar upp barn och ungdomar och får konsekvenser för generationer framåt. Alla får vara med och betala för läxhjälp med RUT-avdrag, bara en del får använda sig av den. Det är riktigt galet.