Lektorernas återkomst välkomnas
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När regeringen i dagarna presenterar förslag på den nya skollagen finns det en vilja att återinföra lektorsämbetet i skolans samtliga nivåer. Sedan 1970 har antalet lektorer i gymnasieskolorna minskat drastiskt. Disputerade ämneslärare har främst förknippats med universitetsvärlden. De några hundra som finns kvar inom gymnasiet närmar sig pensionsåldern.
Lektorernas återkomst är ett naturligt steg i regeringens satsning på skolan med betoning på kunskap. Och det är en skola i nöd som tackar och tar emot.
I ljuset av förra veckans dystra rapportering om hur svenska skolelever halkat ned till näst sista plats i matematik i internationella jämförelser framstår förslaget om lektorernas återinträde i skolan än mer lovande.
Utbildningsminister Björklund har sagt att han helst ser att lektorstätheten återgår till samma nivå som 1989, det vill säga att en av tio lärartjänster blir lektorat. Kommunerna har skyllt avsaknaden av lektorer i skolorna på lönerna, man har ansett det för dyrt att betala de där extra tusenlapparna för deras kompetens. När man tänker kortsiktigt finns det en oändliga räcka saker man kan spara in på. Men utbildning tillhör inte de områden som ger direkt avkastning och värdet av kunskap går inte alltid direkt att mäta. Därför är det särskilt viktigt att värna om de som har särskilda specialistkunskaper.
Nedmonteringen av bildningsanspråket i skolan har dock inte bara med ekonomi att göra. Det handlar lika mycket om den framväxande uppfattningen att all kunskap är lika mycket värd och attityden att varje människa kan bli expert på vad som helst med hjälp av google.
En av samtidens stora utmaningar ligger i att balansera den outsinliga mängd information som rasar över oss. Att kunna analysera och sätta i relation framstår som ännu viktigare tekniker att undervisa i - när världen på många sätt är större i dag än den var i går.
Med lektorerna och deras fördjupade ämneskunskapers återkomst kan man hoppas att också ett annat studieklimat följer. Ett som värdesätter forskningens och bildningens betydelse. Och i förlängningen bidrar till att vi sakta men säkert kan klättra tillbaka uppåt på skolresultatens tio-i-topp listor.