Lever vi i samma värld Wera och jag?

Politik2011-03-18 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Håll i er. I USA är de 400 personer som är rikast, nu rikare än det sammantagna värdet för den hälft av befolkningen som har minst. Dessa 400 personer utgör 0,0000035 procent av befolkningen, men är rikare än halva befolkningen.

En skatteindrivning på endast tio procent från dessa 400 superrika skulle räcka för att betala samtliga delstaters budgetunderskott. Istället förlänger Obama den tidigare regeringens enorma skatteundantag för de allra rikaste. Detta är helt ohållbart, säger Nouriel Roubini som förutsade den senaste finanskraschen.

Och i lördags demonstrerade 100 000 i Wisconsin för att protestera mot republikanska försök att undergräva fackföreningsrörelsen genom att begränsa förhandlingsrätten för offentliganställda.


Går tillväxten som tåget?
Ökade klyftor i samhället ger högre spädbarnsdödlighet, stora skillnader i hälsa och livslängd och ökad kriminalitet. Trots lågkonjunkturen fortsatte inkomstskillnaderna i Sverige att öka under 2009. Andelen ensamstående med låg ekonomisk standard har ökat från elva procent i början av 2000-talet till 27 procent 2009.

De fyra storbankerna gick 2010 med vinst på sammanlagt 68 miljarder kronor. En ökning på 32 miljarder kronor jämfört med året innan. Höga vinster delas ut till aktieägarna. Samtidigt har skillnaden mellan reporäntan och bankernas bolåneräntor fördubblats. Bankerna vill som vanligt att bolånetagarna ska betala deras kalas.

Tillväxten för oss går som tåget, hävdar Vera Svensson. Tåget? Tågen går ju inte, vilket är ett av problemen med försummade satsningar i offentlig sektor och privatiseringar som överför skattepengar till skatteflyktsparadis.


Tillväxt styrd av klimatet
Chefsstrategen på SEB, Henrik Mitelman, anser att man snarare bör se läget i svensk ekonomi som en varningssignal.

"Jag blir oroad av att Davosmötet handlade om nordisk framgång och att fler talar om den svenska tigern. Ekonomier med tigerepitet tenderar att bli överoptimistiska och i slutändan drabbas av hybris", säger han till Veckans Affärer.

Man kan sympatisera med Wera Svenssons miljöengagemang. Den globala glaciäravsmältningen fortgår i snabb takt. Vi vet att detta har sin orsak i att fossilbränsleanvändningen sedan 1820 stadigt har ökat. Nu står vi inför vägs ände. Frågan om tillväxt måste knytas samman med klimatet. Att glädjas över att hjulen - som för närvarande - tar fart på det klassiska sättet är som njutningen av att kissa i byxorna, säger Staffan Laestadius, professor i industriell omvandling. Det blir skönt för stunden men leder till obehagligheter på längre sikt.

Han pekar på nödvändiga investeringar i järnvägar, uthålliga busstransporter, vindkraftverk, bioraffinaderier, klimatsmart boende, träbaserade konstruktioner, smarta elnät och kraftiga energieffektiviseringar.

Det är i den omvandlingen - och endast där - som framtidens jobb och nyföretagande måste skapas, konstaterar Laestadius.


Vem måste sluta ta för sig?
Den finansiella härdsmältan utlöste massvarsel. Naomi Klein beskriver chockdoktrinen, en medveten strategi för att utnyttja krisförvirring, säga upp så många som möjligt från fasta anställningar, sänka löner och angripa fackföreningar.

När det vänder uppåt är det fortsatt arbetslöshet, visstidsanställning och bemanningsföretag som gäller.

Wera Svensson är chockdoktrinens profet. Vi måste sluta ta för oss är hennes budskap.

Ska vi tala om det för den ensamstående modern och det underbetalda vårdbiträdet? Är det budskapet i avtalsrörelsen?