Här sitter jag och funderar på att skriva några lugnande ord till er som är rädda för att Putin ska ställa till med ett tredje världskrig. I den här förnämliga tidningen kunde vi fredagen 4 april läsa en artikel med den läsarfångande rubriken ”Vladimir Putin i strid med världen”.
Och här har vi nog svaret på frågan om Putin tänker starta ett tredje världskrig. Det svaret är nej, tror jag ganska säkert. Varför, det läser vi i den där rubriken. OM han startar en strid, så har han en hel och beslutsam värld emot sig. Putin är ingen söndagsskollärare, det har jag skrivit förut, han är en klumpeduns och buse men han har vad vi vet haft minst två långa samtal med Barack Obama i USA, och båda gångerna är det Putin som ringt upp!
Haltande jämförelse
Några jämför Putin med Hitler, men det skiljer mycket. Putin har inte planer på att äga jorden och han har inga bundsförvanter. Hitler hade Franco i Spanien, Mussolini i Italien, han hade ett knippe av sympatisörer på varje svenskt regemente.
Nazi-tidningen ”Signal”, som trycktes på 16 språk, låg på många svenska nattduks- och köksbord! Det såg jag som tioåring. Hade en lika enad värld som den Putin möter nu motat Hitler i tid, hade han kanske inte hunnit med så mycket jävelskap.
För snart 25 år sedan såg den sovjetiske presidenten Gorbatjov och några till, att detta samhällssystem håller inte, vårt land kommer att utarmas, det ryska folket blir nödhjälpsberoende. Vi fredsvänner trodde då på en världsfred, Vapenskramlet flyttades från Europa till Nordafrika och arabländerna. Besättningslösa stridsvagnar låstes in. För att ”markera” försvarsvilja! Vidlyftiga regementsområden blev civila regioncentra.
Vapensmederna
Men vi hade glömt vapensmederna. Det skramlade för lite i bara Syrien, vi måste tillbaka till Europa igen. Och där är vi nu! Men låt oss notera att det saknas inte vapensmedjor i det nu lite blandekonomiska Ryssland heller. I Sverige skramlar vi med sådär 44 miljarder kronor per år, samtidigt som vi hör och läser om vårdkriser här och där.
Det har också nu lanserats vapen som inte skramlar, våldsamma prishöjningar på, eller avstängda gasleveranser. Sånt har faktiskt använts i Sverige också.
Den olycklige polarfararen S.A. Andrée hade skaffat en mindre ballong, ”Svea”, att öva med inför den stora färden, med den stora ballongen. Till ”Svea” köpte han gas från Stockholms Gasverk.
Han var kommunalpolitiker också, satt i fullmäktige för Liberalerna, som väl då var det ”vänstraste” partiet. Andrée skrev en del radikala motioner, som väl ruskade lite hos de storborgerliga, men när han krävde att arbetstiden för de kommunala arbetarna skulle sänkas från tolv till tio timmar per dag, då tog det hus. Svaret blev att han omedelbart avstängdes från gasleveranser.
Göteborg-Fröjel
Han kontaktade då Göteborgs gasverk, där blev han välkommen. Vilket betyder att den resa med ”Svea”, den åttonde av nio stycken, som han landade med i Fröjel den 29:e november 1894 hade startat i Göteborg knappt fyra timmar tidigare.
Till sist måste jag rapportera att där jag är nu, där träffar jag många gamla centerpartister och bondeförbundare. De är bekymrade över siffrorna. Och är besvikna på de två senaste partiledarna. Inte för att de är kvinnor, men de tycker att ”de förru, ha var för stöddu u för mikä janlady, issjäru nå, ha hängar Reinfeldt för mikä ei rövi!”