En tid innan Sovjetunionens fall var den sovjetiske jordbruksministern på Sverigebesök. Vid en presskonferens med dåvarande LRF-ordföranden Bo Dockered berättade han öppenhjärtigt att det sovjetiska jordbruket hade ett bortfall på mellan 30 och 40 procent av sina skördar på grund av problem med lagring, transporter och annat. Men Högsta Sovjet hade beslutat att det skulle vara löst inom fem år, sa ministern…
I Sverige har vi också svinn när det gäller den mat och de produkter som vi egentligen borde ha ätit upp. Vi har visserligen inget Högsta Sovjet men väl tre myndigheter – Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket – som har ett treårigt regeringsuppdrag att minska matsvinnet.
Nyligen presenterade Livsmedelsverket en rapport om vilka kunskaper, attityder oh beteenden vi konsumenter har när det gäller matsvinn.
Rapporten visar att de flesta inte själva tycker att de slänger särskilt mycket mat. ”Andra slänger mat – inte jag”, som för övrigt var rubriken på ett pressmeddelande från verket.
Ändå visar ny statistik att svenskarna i genomsnitt slänger mat för motsvarande en månadskostnad. En tvåbarnsfamilj skulle kunna spara mellan 3 000 och 6 000 kronor om året på att äta upp maten istället för att slänga, om man ska tro Livsmedelsverket. Per vecka är det mellan en femtilapp och en dryg hundring.
I första hand slänger hushållen mat för att den har stått för länge. Frukt och grönt toppar listan av det vi slänger.
Kött och fisk är vi bättre på att äta upp eller ta hand om när det blir rester över. Vi gör matlådor och fryser in för att ta fram när det är ont om tid att laga mat.
Enligt Livsmedelsverkets statistik är det hushållen som står för den största andelen av allt matsvinn i Sverige. 239 000 ton.
Men också handeln bidrar. Enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet som kom i höstas slänger svenska livsmedelsbutiker 125 000 ton om året. Den rapporten fick livsmedelshandlarna att gå i taket och hänvisa till en rapport från Naturvårdsverket som talade om 67 000 ton.
Men det är inte bara från hushållen, restauranger, skolkök och handeln som svinnet kommer. Inom det svenska jordbruket produceras cirka 400 000 ton mat per år som aldrig lämnar gården.
Det kan vara djur som dör under uppfödningen, växter som av olika anledningar inte kan skördas, potatis som är för liten för att uppköpare vill köpa eller krokiga morötter som inte heller finner nåd hos uppköparna.
På nordisk nivå pågår ett samarbete mellan myndigheter och forskare där man kartlägger matsvinnet i primärproduktionen – jordbruket – och tar fram konkreta åtgärder för att minska det. Det är bra exempel på vad man kan göra i samverkan länder emellan. Det är kanske inte en lika publikfriande miljöåtgärd som att ropa på förbud.
Att lära av varandra och göra annorlunda har också betydelse för den miljöpåverkan vi alla är en del av i vårt dagliga leverne.