Men det stora ämnet för dagen är förstås EU. I tisdags initierade Sverige formellt kravet på en omläggning av unionens ständigt omtvistade jordbrukspolitik. Sverige vill att de olika former av stöd som finns på sikt skall upphöra helt. Kvar skall enbart finnas stöd för öppna landskap, våtmarker och miljöskydd.
- Det system vi har i dag varar till 2013 och vi bör i ett tidigt skede förbereda oss och då handlar det om att förändra den politik som vi har i dag, förklarar Erlandsson.
- Konkret handlar det om att exportbidragen ska bort, interventionsstöd ska bort, och de kvotsystem, alltså de produktionsbegränsningar som finns i dag på mjölk och socker ska fasas ut. Producenten ska tillhandahålla det konsumenten efterfrågar. Det ska vara mer marknadsorienterat.
- Effekterna kommer att bli lägre skatter och eventuellt lägre matpriser, detta med förbehåll för kraftigt stigande marknadspriser. För producenterna innebär avregleringen att man kan producera det som efterfrågas eftersom vi lyfter bort kvoterna. Det kommer att bli mindre krångel.
Ändå har reaktionen från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, varit minst sagt ljum, för att inte säga avvisande. Erlandsson är dock angelägen om att gjuta olja på vågorna.
- Jag tror att mycket beror på missuppfattningar. Man har nog fått uppfattningen att Sverige skall åternationalisera jordbruket. Men det är inte alls det det är frågan om. Vi ska inte gå före EU i bemärkelsen att vi avreglerar själva. Allt skall ske gemensamt.
Men vad händer konkret efter 2013? Vad blir villkoren för en bonde norr om Skåne?
- Den reella situationen för bonden efter 2013 förbättras, eftersom den duktige företagaren kan producera hur mycket mjölk som helst, hur mycket spannmål som helst, hur mycket grisar som helst och så vidare. I dag har den duktige en produktionsbegränsning som är till förfång för både konsument och producent.
Erlandsson pekar på att regeringen dessutom slagit fast att de administrativa kostnaderna för företagare skall minska med 25 procent under mandatperioden.
- Speciellt för enpersonföretagaren är detta viktigt. De flesta lantbruks- och skogsföretag är ju enpersonföretag. Och på jord- och skognäringarna har vi ju en massa särregler utöver de vanliga företagarreglerna som vi ska se till att få ned till en rimlig nivå.
Borgerlig politik. Och i det sammanhanget får man inte glömma den ideologiska frågan om statens tvångsinlösning av mark. Även bondens äganderätt kan komma att stärkas som ett resultat av den utredning i frågan som nu ligger hos justitiedepartementet, meddelar Erlandsson.
En svensk bonde skulle således ha flera skäl att se framtiden an med tillförsikt. Bara att hoppas.