”En nytänkande kommun är en kommun som präglas av kreativitet, kan bryta mönster, vågar, samarbetar med både nya aktörer och i nya former, är öppen, framtidsorienterad, lyhörd och verkar i riktning mot uppsatta visioner.”
Låter inte detta väldigt vackert? Det sammanfattar väl det många på Gotland önskar av regionen som tillväxt- och utvecklingsmotor. Och det är inte någon poesi, utan en del i den plan som nu jobbas med för att Gotland ska bli bästa Tillväxtkommun i landet.
Politikerna stirrar sig inte blinda på tillväxt till varje pris, som skadar miljön, sliter ut människorna och bara skapar stora vinster till ett fåtal.
Den politiska ledningen på Gotland vill ha Hållbar Tillväxt. Det innebär en tillväxt som positivt påverkar ekonomin, men också miljön och människornas sociala tillvaro. Att balansera mellan dessa tre faktorer innebär kollisioner.
Det såg vi i Natura 2000-beslutet. För att Region Gotland ska få en ekonomi i balans måste stor hänsyn tas, så inte det går ut över de sociala perspektiven och ger ökad stress och sjukdom bland personalen och serviceförsämringar som ökar ohälsa och försämrar skola och omsorg , så det blir ökat mänskligt lidande och därmed ökade ekonomiska kostnader.
I begreppet Hållbar Tillväxt ingår en strävan att värna den interregionala balansen. Även om urbaniseringen sker starkt även på Gotland och över halva öns befolkning bor i Visby med omnejd, så måste satsningar kunna ske på vissa serviceorter runt om på ön.
Likaså måste den hållbara tillväxten kunna ske internationellt. Gotland måste ta vara på sitt läge mitt i Östersjöregionen, med dess potentiella marknader för öns varor och tjänster. Exporten måste öka.
I arbetet med Tillväxtplanen har man identifierat ett antal utmaningar för den hållbara tillväxten. Gotland har liksom övriga landet en åldrande befolkning. Det föds för få barn och vi måste alltså öka inflyttningen. Och få de som bor på ön större delen av året, att skriva sig här.
Sannolikt bor det cirka 6 000 människor på Gotland större delen av året utöver vår officiella befolkningssiffra på 57 455 (Scb 30/9-15) innevånare. Men de räcker inte, utan vi måste locka fler att flytta till Gotland och stanna här.
Det är viktigt att försöka få så många som möjligt av de asylsökande, som får uppehållstillstånd, att också bosätta sig på Gotland. Deras kompetenser behövs.
Ett hinder för hållbar tillväxt är nämligen den låga utbildningsnivån på Gotland. Därför behövs en storsatsning på vuxenutbildning på ön. Organisationen finns i Kompetenscentrum, Folkhögskolan och Campus Gotland, men regeringen måste satsa ännu mycket mer pengar, så utbildningar kan dras igång. På Gotland finns många enmans-, och småföretag. Tyvärr vill få av dem växa, trots att de skulle kunna. Detta är en utmaning.
Företagsklimatet upplevs som dåligt, vilket kräver många olika insatser för att ändra. Gotland är också helt beroende av goda kommunikationer med fastlandet.
Nyckeln för den politiska ledningen för att uppnå hållbar tillväxt är samarbeten på alla nivåer inom det gotländska samhället. Det stora politiska uppdraget är att skapa en tillitsfull samarbetsanda för hållbar tillväxt på Gotland.