Fram till valet kommer vi att översköljas av en flod av mätningar av partisympatier, tilltro till partierna i olika politiska frågor och förtroende för partiledarna. Stora kända undersökningar görs av statistiska centralbyrån SCB och SOM-institutet. I deras kölvatten simmar Sifo, Ipsos, Novus, Skop och Demoskop plus ett antal mindre kända aktörer. Att mäta opinioner har blivit ett affärsområde. Ingen kan förneka att här är ett område där politiker verkligen skapar jobb.
Det ska konstrueras frågor och göras dataprogram, ringas samtal och skickas enkäter. Rapporter ska skrivas och siffror omvandlas till staplar och cirkelsegment. Statistiker och parti-
strateger ska analysera, statsvetare och ledarskribenter kommentera, det är ett liv och ett kiv.
En hel del av de här rapporterna är välgjorda. Andra är det inte alls. Frågorna kan vara ledande eller lätta att missförstå, urvalet för litet eller ensidigt och bortfallet alldeles för stort.
En fråga till en handfull personer, som Dagens fråga i GT, har inget statistiskt värde och har inte heller det syftet. Det kan vara trevlig och ibland tankeväckande läsning ändå.
Dagens eko, som får anses stå för stor tillförlitlighet, accepterar idag en svarsfrekvens på 50-60 procent för att de ska redovisa en undersökning.
Det betyder att uppemot varannan tillfrågad inte svarat alls. Det bortfallet kan man i sin tur analysera och på så sätt i någon mån försöka förbättra tillförlitligheten. Enligt Ekots egna regler accepterar de ”normalt” inte en lägre svarsprocent än 50 procent. Det är inget som imponerar på en statistiker.
Nu är det långtifrån bara partisympatier vi blir tillfrågade om. Allt fler företag och organisationer vill ha allmänhetens hjälp att hitta vägen till våra konton och plånböcker och enkäter av olika slag dyker upp tätt som oftast.
Som tillfrågade är vi inte längre så angelägna om att svara. Vi blir trötta och snäser åt telefonintervjuare och slänger enkäterna i papperskorgen, ibland utan att ens reflektera över vem som frågar och om vad. I längden kan det leda till att opinionsundersökningar kommer att bli omöjliga att använda.
För att det inte ska bli så krävs både återhållsamhet hos opinionsinstituten och eftertanke hos oss. Det finns ett stort värde i att undersökningar kan göras. Men fråga gärna vem som ställer frågan och vad syftet är innan du svarar.
Och när resultat redovisas finns några grundläggande frågor som är bra att ställa sig. Hur många är tillfrågade? Och hur många av dem svarade? Vem har beställt undersökningen? Finns inte de uppgifterna är det skäl att plocka fram saltkaret för en rejäl nypa.