Många nya ansikten i budgetdebatten

Politik2014-10-24 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Plötsligt var budgetdebatten annorlunda. Vi har vant oss vid samma gamla skattesänkarförslag och samma ansikten. Till och med promenaden till riksdagen på Helgeandsholmen var annorlunda i år. Det är möjligt att det var en ren slump. Det kan också vara så att det finns en hotbild vi inte känner till. Men när nu för första gången på tjugo år en kvinna bar budgetpropositionen till de folkvalda var hon så tätt omgiven av kraftiga livvakter och poliser att nästan inga journalister lyckades komma fram med sina mikrofoner för att ställa frågor. Promenaden brukar annars vara en smått uppsluppen tillställning med frågor och svar om budgetförslaget. Låt oss hoppas att den tiden inte är förbi när en sådan kontakt mellan makthavare och medier är möjlig.

Så stod Magdalena Andersson äntligen i talarstolen. Tränad under ett antal TV-debatter mot sin företrädare hade hon nu rollen att svara för regeringens förslag. Hon var inte ensam om att vara debutant. Tvärtom hade hela gårdagens debatt något av nybörjarstämning över sig. Vänsterns Ulla Andersson är faktiskt den enda som deltagit i en budgetdebatt tidigare. Jag kan inte påstå att jag saknar den gamla uppsättningen. Det var snarare rätt uppfriskande med många nya ansikten.

Anna Kinberg Batra (M) i oppositionsledarrollen tog inte till några riktiga brösttoner och inriktade sig som väntat på skattefrågorna. Att hon i ett av sina inlägg berättade om ett arbetsplatsbesök i Norrland var naturligtvis ingen slump. Som partiledarkandidat med rykte som storstadskramare behöver hon förbättra sin image med lite landsortserfarenhet.

Ett sverigedemokratiskt försök att fria till Alliansen avvisade Anna Kinberg Batra utan prut. SD försökte i övrigt hålla liv i sitt hot att fälla regeringen. De gillar väl inte varken jämlikhet eller jämställdhet.

Av övriga oppositionsföreträdare hörde vi en del hårdare utfall. Det blir allt tydligare att de borgerliga partierna börjar särskilja sig från varandra efter åtta år av alliansregeringar. Då kan förstås nya förmågor vara mer användbara .

Men någon riktigt besvärlig situation kom inte finansminister Magdalena Andersson i under sin allra första ekonomiska debatt i Sveriges riksdag.