Märk inomhuslammen tydligt
Lamm är knappast en djurart anpassad till inomhus eller boxuppfödning. Ska man producera lammkött inomhus, skall det tydligt varudeklareras till skillnad från lammproduktion utomhus.
Foto: Tommy Söderlund
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Första gången jag stötte på uppfödning av lamm inomhus var på en studieresa i Ungern för trettio år sedan. Bilderna fastnade för evigt. Vi kom från det flacka Pustan fyllt med vidsträckta väldiga flockar av får till en statlig kolchos med uppfödning av lamm i boxar om 30 stycken i varje.
Boxar fyllda av ulltottar
I långa byggnader, som var slående lika formen för slaktsvinsuppfödning i Sverige, var box på box fyllda av studsande vita ulltottar. Det fanns vare sig utrymme eller naturlig plats att leka och virvla i enlighet med deras natur.
Man tog ungarna från tackorna efter 30 dagar och fodrade lammungarna genom automatiska mjölkmödrar med tillägg av pellets. En strid ström av grön diarré rann ur många, fläckade ner andra vita ullbollar och i stort sett alla hade lunginflammation kunde vi konstatera i slakthuset.
Min tanke gick omedelbart till naturhållningen på Gotland. Utegångsfåren som det hette då innan EU la sig i och krävde tak över huvud på en fårras som levt året om utomhus i många tusen år. Oavsett om djurhållningen låg i dåvarande öststaterna, där man officiellt hade raderat ut religion som företeelse var jordbruksministeriet väldig klar över de religiösa högtiderna i övriga Europa.
Om det var islam, judendom eller katolicism spelade ingen roll, alla stora högtider i väst var en klar marknad för lammkött. Italien till exempel vid påsk. Avsikten var att utöka produktionen, tillfredställa marknaden året om.
Det lammkött man sålde räckte inte på långa vägar till. 1979 vid vårt besök pågick försök med lammning tre gånger under två år. Det var vid den här tiden utgångsläge, men det optimala ansågs vara två lammningar per år.
Fler födslar per år
I Sverige har man i stället avlat in finsk fårart som ger fler födslar. Tre eller fyra åt gången oavsett om tackan har två spenar. Styra köttproduktion är inget nytt. Frågan är hur förenligt det är med djuretik. Alla som fött upp lamm vet att tackor gärna går undan vid lammning. Ofta kan man hitta dem under enbuskar, torra platser, när det är vått i övrigt. Hur uppfylls tackans naturliga behov i ett lammhus? När tackor trängs vid lamning stjäl de gärna ungar av varann. På alla gårdar blir det napplamm.
Står en lammflock inne, blir det fort surt i botten. Hur styr man tackor att inte lamma i det sura ströet? Det bekymrar just nu mina närmaste lammbönder till grannar. När hela flocken står inne så blir det vått och skitigt.
Tydligt varudeklareras
Jag har sett klövröta i Skottland på importerade gotländska pälsfår, klövröta de fick på de skotska våta hagmarkerna de inte var vana vid. Det är en ganska äcklig och plågsam historia.
Ska man producera lammkött inomhus, skall det tydligt varudeklareras till skillnad från lammproduktion utomhus. Det finns inget kött som är så fantastiskt som det kött som vandrat omkring i markerna. Det är riktigt kött och smakar därefter.