Märkligt bemötande av kritik

Politik2010-03-05 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Naturvårdsverkets jurist säger i en artikel i GT att det skulle vara svårt att överhuvud taget se några stränder på Gotland om inte Naturvårdsverket fanns.
Sannolikheten för detta scenario kan diskuteras.
När Lars Thomsson på denna sida i onsdags ifrågasatte Naturvårdsverkets hårdgranskning av gotländska strandskyddstvister är det inte utan fog. Det skulle också vara värt en bättre förklaring eller motargument än ovan återgivna uttalande.
Hur kan Miljödomstolen och Naturvårdsverket göra så totalt olika bedömningar av samma ärende utifrån samma lagstiftning?
När länsstyrelsen efter 20 år upptäcker att Max Hansson gjort saker på sin fastighet i Östergarn vill man anmäla detta. Det sker i samband med en tillsyn av en tillbyggnad av en fastighet på tomten.
Dåvarande landshövding ger dispens från strandskyddet i efterhand, i strid med åtminstone en tjänstemans bedömning, och hennes beslut överklagas av Naturvårdsverket.

Miljödomstolen har gått igenom ärendet, utifrån formalia och vilka lagar som gällt då åtgärderna gjordes. De konstaterar i sin dom bland annat att det fanns särskilda skäl till dispens eftersom varken det tillbyggda eller det ursprungliga huset avhåller allmänheten från att ströva i området, då där finns många gångstigar.
Ändå är Naturvårdsverket inställda på att åtgärderna är så flagranta att det ska utredas av polis.
Självklart ska lagar och regler hållas och det är viktigt att det finns granskande instanser som ser till att detta görs. Men det är också viktigt att dessa instanser driver sina processer utifrån sakliga fakta.
Det underlag som Miljödomstolen grundade sitt beslut på borde ha varit desamma som Naturvårdsverket haft tillgång till.
Det är lite långt mellan denna verklighet och påståendet att Gotland skulle byggt barriärer mot alla 80 mil kust runt ön om inte Naturvårdsverket fanns.
Det skulle också vara intressant med en mer ingående och pedagogisk förklaring från Naturvårdsverket om hur man arbetar och vilka ärenden man väljer att ta strid för.
Trovärdigheten stärktes knappast av verkets sätt att bemöta kritiken.