Märkta från början

Politik2007-09-03 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är dyrt att ha barn. I själva verket börjar utgifterna redan innan födseln. Det är inte bara barnvagn och kläder som ska inhandlas. Babysitter, babygym och babybjörn har blivit obligatoriska i snart sagt varje spädbarnshem. Och i takt med barnen växer kostnaderna för alla saker som måste inhandlas.
Till råga på allt ser nu maten ut att bli dyrare. Inte minst basvaror för barnfamiljer som mjölk och pasta. Vad ska man göra som förälder? Äta måste man ju och kläder måste barnen ha. Finns det då inget man kan göra för att påverka kostnaderna?
Den som vill kan faktiskt prioritera annorlunda för att få pengarna att räcka längre och kanske skapa sig ett sparande som alltför många saknar.
Till exempel lägger vi ner allt mer pengar på allt dyrare kläder åt våra barn. Enligt Svensk Handel har utgifterna ökat med 20 procent, bara sedan förra året. Det kan givetvis inte förklaras enbart med ökande priser. En av anledningarna sägs istället vara att både föräldrarna och deras föräldrar i sin tur blir allt äldre och har mer pengar att spendera på barn och barnbarn. Och alla föräldrar vill förstås ge sina barn det allra bästa. Men innebär det nödvändigtvis att man måste köpa de dyra märkeskläder som många barn - och föräldrar - anser sig behöva?
Det klagas ofta över utseendefixeringen i samhället och över reklam som vänder sig till barn. Och ilskan riktas mot media eller mot de företag som säljer produkter som sägs bidra till detta. En del efterfrågar mera lagstiftning, andra självsanering i branscherna. Men var är föräldrarnas ansvar? Det är väl ändå de som betalar för sminket och stringtrosorna?

Och läggs inte grunden för utseendefixeringen och en ytlig syn på vad som är viktigt i tillvaron långt tidigare? Kanske redan i vaggan - eller snarare i den lyxiga Bugaboo eller Urban Jungle-barnvagnen?
Ett annat ofta diskuterat problem är att barn rör för lite på sig. Antingen är det datorernas fel, framför vilka ungdomarna tillbringar timmar med dataspel. Eller kommunernas, eftersom de inte satsar tillräckligt på idrottsanläggningar. Eller politikerna som skär ner på gymnastiktimmarna i skolan. Men återigen: föräldrarna då, har de inget ansvar?
Fast det är klart att har man klätt upp ungarna i märkesjeans och dito tröjor så är det väl nästan så att man föredrar att de sitter framför datorn istället för att vara ute och bygga kojor eller sparka boll så att de smutsar ner sig.