LEDARE: Mats Mening

Att den närmaste vägen mellan två punkter är en rak linje är allmänt bekant. Ett exempel på detta är alla upptrampade genvägar över gräsmattor i parker och grönområden. När trädgårdsarkitekterna planerar kan jag tänka mig att de försöker tillgodose både tillgänglighet och skönhetsupplevelse. Ofta är dock verkligheten en annan och snabbt uppstår spontanvägar tvärs över gräsmattorna där närmaste vägen finns.
Därför vore det bästa att i ett nytt grönområde först anlägga provisoriska gångvägar och sedan vänta ett tag och se var de egentliga vägarna blir upptrampade. Dessa kan sedan permanentas och på så sätt blir det "verkligheten" som är arkitekt.

Ledare: Mats Mening