Med fanan i topp
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Han gick till hård attack mot statsminister Fredrik Reinfeldt för de borgerligas hårda slag mot de arbetslösa, sjuka och mot pensionärerna.
Och han uttalade sin stora besvikelse över att det gamla folkrörelse- och samarbetspartiet centerpartiet under Maud Olofssons ledning drivit iväg till Timbro-och Stureplanscentern. Göran Persson pressade Maud Olofsson hårt om hennes inställning till kollektivavtalen, men hon svävade på målet. Centern är inga försvarare av kollektivavtalen, utan dess hårdaste angripare.
Det som upprörde Göran Persson allra mest var de borgerligas orättvisa politik mot de arbetslösa. Det är de mest utsatta som får betala de välbeställdas skattesänkningar. Han klargjorde att han under sin regeringstid sänkt skatter med 50-60 miljarder kronor, men aldrig på de utsattas bekostnad, utan genom ökad tillväxt. Nu under den borgerliga regeringen gäller mest åt de välbeställda och minst åt de utsatta. Denna orättvisa klasspolitik väcker vrede och upprör, dundrade Göran Persson.
Vem blir frisk av att bli fattigare och vem får jobb genom att bli fattigare och få svårare att få utbildning, frågade Göran Persson. För att få perspektiv på Göran Perssons tid som partiledare läste jag hans installationstal på kongress 1996, när han valts till ny partiordförande. I det betonade han socialdemokraternas främst uppgift, att bekämpa arbetslösheten. Det ska inte ske genom sämre löner och nedmonterade sociala trygghetssystem, utan genom storsatsning på utbildning, forskning och kompetenshöjning. Under Göran Perssons tid, så har det också skett en gigantisk satsning på utbildning alltifrån Kunskapslyftet till alla högskolor runt om i landet.
Denna utveckling liksom Göran Perssons vilja att formulerar den nya visionen för socialdemokraterna, den om det gröna folkhemmet, har den borgerliga regeringen helt brutit ned. Nu nedrustas utbildningen för vuxna och på högskolan och miljöpolitiken läggs i marknadens händer.
Det är en nödvändighet att den nya partiledaren, Mona Sahlin, tar upp Göran Perssons vision om det gröna folkhemmet och bakar ihop den med jobbpolitiken och en offensiv politik mot utanförskapet i vårt land. Göran Persson kommer att saknas, men samtidigt känns det rätt att växla ledning och gå vidare i en ny tid. Och Göran Persson behöver fritid och möjlighet att helt styra sin dag själv.