Med Israel mot svensk vänstervind
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den tidigare Hamasledda regeringen utsattes för omvärldens bojkott, och folkpartiet har bestämt motsatt sig en uppmjukad attityd från Sveriges sida i den frågan. Partiets talesperson i utrikesfrågor Birgitta Ohlsson har sin linje klar:
- Det var ju positivt att de båda parterna kanske kan samlas, men det är ju viktigt att man erkänner staten Israel och tar avstånd från terror. I det hittillsvarande fördraget står inte ett ord om Israel. USA har ju nu förtjänstfullt satt ner foten och krävt att det ska vara med. Men med vissa europeiska stater är det annorlunda.
Om en samlingsregering bildas utan dessa deklarationer skall den inte släppas in från kylan, slår Ohlsson fast. Och det är en hållning hon förutskickar för hela regeringen.
- Vi (folkpartiet) var väldigt noga med att de här kraven skulle med i utrikesdeklarationen och så blev det ju också. Sedan hade Carl Bildt en annan syn innan han blev utrikesminister. Han var ju öppen för samtal med Hamas. Men jag hoppas att han har ändrat sig nu. Lagt kort ligger.
Sedan är det en annan sak med stödet i allmänhet i Sverige. Den svenska opinionen är inte odelat för Israel, det medger Ohlsson utan omsvep.
- Svenska folket har alltid haft en tradition av att stödja de svagare i politiken. Och det palestinska folket lever i mångt och mycket under väldigt svåra förhållanden. Samtidigt tror jag folk har stor förståelse för de krav vi ställer på palestinierna. Det handlar ju om sunt förnuft, att säga ifrån mot terror.
- Kanske ligger det ändå nära till hands för svenskar att identifiera sig med israelerna när dessa faller offer för terrorhandlingar. Det är trots allt en demokrati som liksom vi kommit långt i sociala frågor. Det finns en grundläggande olust inför att behöva spela på terroristers villkor.
I Sverige är konflikten mellan Israel och Palestina partipolitiskt skiljande. Är man vänsterpartist eller miljöpartist är man självklart mot Israel. Varför har det blivit så?
- Det handlar om den historiska medvetenheten, framför allt om huruvida man förstår detta med Förintelsen och judarnas historia. Men i grunden är det en fråga om hur man värderar demokrati. Valen som skedde i Palestina förra året var förvisso demokratiska. Men därför har omvärlden ingen skyldighet att stödja regimen ekonomiskt eller moraliskt.
Vänstern är ju sådan att den stöder krafter i Venezuela som sätter demokratin ur spel och gärna umgås med Fidel Castro. De har inte demokratikompassen riktigt rätt. Vänsterpartiet har aldrig haft det och egentligen har inte miljöpartiet det heller.
Ohlsson tillstår att det är svårt att bilda opinion för Israels sak i Sverige. Hon har en klar uppfattning om varför, nämligen svensk medias vänstervridning.
- Det har mycket att göra med den vänstervinklade mediasynen på konflikten. Det finns en aggressiv gruppering på kvällstidningarna, till exempel Jan Guillou, som eldar på antipatierna. Men även seriösa medieföretag romantiserar och närmast hyllar självmordsbombare. Det har skett en väldigt märklig utveckling. För hundra år sedan var vänstern ofta pacifistisk. Nu ser man inte skillnaden mellan att döda en israelisk soldat och att spränga sönder civila i ett köpcenter. Det är fruktansvärt!