Nu är det min sista dag på Gotland och på ledarsidan i GA för denna gång. Det är dags att tacka för att jag fick möjligheten att skriva av mig under ett par veckor på öns kanske inte största men åtminstone bästa tidning. För var gång jag kommer hem blir jag än mer fascinerad av Gotlands attraktionskraft. Jag kan inte undgå att tänka parallellen till forntidens egyptier och deras mytiska fågel Fenix som på ålderns höst tillreder sig ett nytt näste ur vilken en ny Fenix träder fram när den har dött. Den gäller ofta som en sinnebild av odödligheten.
Som hemvändande gotlänning som nu har fått ett lite annorlunda perspektiv är ön mer levande än någonsin. Det kan te sig märkligt med alla de motgångar som inträffat under de senaste decennierna. I princip hela den tillverkande delen av det lokala näringslivet som formade en ryggrad under min uppväxt är idag borta. Det gäller företag som Ericsson/Flextronics, livsmedelsförädlingen med Farmek, kycklingsslakteri, fiskberedning, mejerier, sockerbruk m.m. Trelleborgs gummiindustri, Hemse Modul/Jutlandia, Albin Marin/Nimbus och Marinvarvet finns inte heller kvar. Kalk och stenindustrin är satt under kritisk lupp.
Försvaret med tung förankring på ön är i stort sett nedlagt. Då målades utlokaliseringen av statliga myndigheter upp som räddningen som skulle trygga arbetstillfällen på ön. Den stora merparten av dessa dyra löften uteblev, vilket i sin tur visar att det är en svår och bräcklig långsiktig lösning för nedläggningsdrabbade regioner. Aldrig så välmenande lokala kommunföreträdare har självfallet haft svårt att påverka den trista rankingen av det luddiga begreppet näringslivsklimat med denna struktur och miljö som bakgrund.
Trots det har vi ett livskraftigt och positivt Gotland som på ett märkligt sätt inte heller tappat nämnvärt i befolkning. Naturligtvis är det tjänstesektorn med företag som Payex i spetsen som varit en räddning och kommer att vara en del av framtiden. Gotlandsflyg har möjliggjort för fler människor att ta sig hit. Förhoppningsvis kan i framtiden även konkurrens i färjetrafiken locka hit ännu fler besökare och bofasta. Konkurrens är alltid bra och Gotland som varumärke verkar vara mer konkurrenskraftigt än någonsin. Jag har haft - hur man nu ser på det - förmånen att vara här under både Almedalsveckan och Medeltidsveckan i år. Det är beundransvärt hur regionen relativt problemfritt med gemensamma krafter lyckats skapa och genomföra dessa stora evenemang. Jag åker härifrån förvissad om en ljus framtid för ön och med en återvunnen stolthet av att vara gotlänning.