Media måste också granska de borgerligas alla affärer
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Strategin är genomarbetad och upplagd för länge sen. Det är ingen slump att till exempel moderaterna försöker tvätta bort sin högerstämpel och prata om att man är ett arbetarparti (till skillnad från arbetareparti).
Det är heller ingen slump att det kommer fram en massa skit om SSU och socialdemokraterna. Jag tänker inte på något sätt försvara de oegentligheter som har förekommit och förekommer. Alla som är politiskt aktiva har ett stort moraliskt ansvar.
Pressen är borgerlig
Medias makt är stor, men det man inte får glömma är att ingen media är objektiv. Idag försöker tidningar inte ens vara det. Den största delen av pressen är borgerlig. Alla de stora morgontidningarna är borgerliga. Det märks i vad som skrivs.
Det är klart att borgerliga tidningar vill ha en borgerlig valseger. Då gäller det att lyfta fram och ge de borgerliga partierna utrymme samtidigt som man ger en negativ eller intetsägande bild av motståndarna.
I det här fallet är socialdemokraterna huvudmotståndare. Därför handlar det om att leta upp så mycket som möjligt som misstänkliggör och ger en dålig bild utåt. En socialdemokrati som inte är samlad är ett tacksamt objekt.
Samtidigt som missnöjet och fördömandet pyr inom de socialdemokratiska organisationerna, så måste man försöka möta de borgerligas politiska utspel.
Stora mediernas ensidighet
Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog har försökt att prata om problemen med hur media styrs och finansieras, men inte fått något genomslag. Den debatten är nog så viktig som någon annan.
De stora mediernas ensidighet och brist på försök att vara objektiva är slående. Det räcker att se ett avsnitt av TV-programmet Mediemagasinet eller gå in på någon av de mediekritiska hemsidor som finns på Internet för att bli riktigt oroad.
De största socialdemokratiska tidningarna Arbetet (i Göteborg och Malmö) lät arbetarrörelsen dö. Självklart finns det då inte heller någon stor och tydlig motvikt till borgerlig media. Socialdemokraternas mediepolitik har under slutet av 1900-talet varit katastrofal och det är nu man får känna på konsekvenserna.
Fortfarande råder bland många människor attityden "står det i tidningen så är det sant". Så är det också oftast, men det är sällan så att de stora tidningarna och särskilt kvällstidningarna bryr sig om att leta fram hela sanningen.
Leijonborgs privata inköp?
När granskade de borgerligheten senast, när försökte de se om samma misstag och oegentligheter finns inom MUF, LUF, KDU och CUF?
När kommer Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ha en genomgång av Fredrik Reinfeldts liv och leverne? När kommer Lars Leijonborgs privata inköp få stora rubriker?
Har inte du och jag rätt att få läsa om de kontrollerna och utredningarna också? Den ensidiga bilden gynnar ingen på sikt. Särskilt inte oss medborgare som ska försöka hänga med i debatten, ta ställning och till slut rösta på den som för vår talan bäst.
Sverige behöver aktiva media, som granskar, ifrågasätter och inte går någons ärenden. Vi behöver en mediemarknad med fler aktörer. Vi behöver media som inte alltid gynnar sina egna syften.