Mer bistånd mindre krig
En hjälpande hand ger bättre resultat. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vi kan idag se det när Pakistan drabbas av översvämningar, som på ett sätt är värre än tsunamin som drabbade även dem 2004. Medan USA och dess stödregering i landet närmast står med vapen i hand och ser på, passar islamistiska grupper på att hjälpa den drabbade befolkningen, precis som de gjorde vid jordbävningen där 2005.
Naturligtvis får deras hjälp genomslagskraft och stödet för dem ökar. De är ju handlingskraftiga och gör faktiskt något. Då är det lätt för befolkningen att bortse från att samma hjälpande grupper har kopplingar till terrororganisationer som den som var ansvarig för bombdåden i Bombay 2008.
Pakistans regering gör nog så gott den kan, men är i klart underläge mot de islamistiska grupperna som ofta har skaffat sig mer lokalt inflytande. USA och den pakistanska regeringen borde lära av dem hur man hanterar en naturkatastrof. Inte minst USA har enorma resurser som kunde användas för hjälptransporter, men där händer det inte mycket. De inriktar sig mer på militära uppgifter än humanitära USA kan ju fundera på varför deras vapen inte stabiliserar situationen mer än den gör, medan islamisterna skördar framgångar genom sitt hjälparbete.
Där har vi förklaringen till varför extrema våldsgrupper kan ha så stort förtroende i länder som Pakistan.
Det är ingen revolutionerande nyhet att en hjälpande hand uppskattas så mycket mer än en slående. Den som får hjälp blir oftast vänligt inställd till hjälparen, men att slå någon till lydnad och trohet är ingen framgångsrik väg att gå. Det kan gälla på alla plan, vare sig det gäller familjen, landet Sverige eller biståndsarbete i drabbade länder.
Vår egen regering borde fundera mer på det istället för att ropa på mer vapen och hårdare tag.
Förtroende får man inte gratis, det måste man förtjäna.