Högskolan på Gotland fokuserar allt mer på forskning som är viktig för Gotland, det handlar bland annat om byggnadsvård, energieffektivisering, vindkraft, Östersjön och spelutveckling.
Högskolan är drivande i utvecklingen och kan bli en riktig motor för Gotland. Men det måste också finnas ett intresse från det omgivande samhället. Vad behöver regionen? Vad behöver företagen? Har de några forskningsuppdrag som högskolans forskare och studenter skulle kunna ta sig ann?
Ett problem för en mindre högskola, som den på Gotland, är att få ihop finansieringen av forskningen. Det är svårt att hitta extern finansiering om man inte själv har ekonomiska muskler.
Många gånger kräver de stora finansiärerna att högskolan också sätter in en egeninsats. Det kan vara svårt eller omöjligt om man, som Högskolan på Gotland, har en statlig forskningstilldelning på 20 miljoner kronor för hela högskolan. Det leder självfallet till minskad mångfald, om hela den statliga forskningspengen måste läggas på ett eller ett fåtal projekt.
Det behövs mer och bättre möjligheter till forskning på de små högskolorna. 85 procent av de statliga forskningspengarna går till de stora universiteten, bara 5,6 procent går till de 15 allmänna högskolorna. Resterande andelar går till andra aktörer inom högre utbildning.
Små högskolor har många fördelar gentemot stora universitet, men blir ändå förfördelade i tilldelningen av forskningsmedel.
Det är i högre utsträckning de mindre högskolorna som kan stå för det tredje uppdraget (förutom forskning och undervisning); relationen till allmänheten och att informera om forskningen.
Det är de små högskolorna som tämligen enkelt kan bidra med att få in allmänheten i högskolevärlden. Högskolan på Gotland anordnar regelbundet öppna föreläsningar, och högskolan deltar i den allmänna samhällsdebatten.
Länken mellan högskola och gymnasieskola/grundskola är också mycket lättare att etablera på en liten ort. När Högskolan på Gotland etablerades fanns det lärare som både undervisade på gymnasiet och högskolan. Det behövs igen, det ger bättre forskningsanknytning i gymnasieskolan, bättre förberedda elever för högskolan och nya perspektiv till högskolan.
Det är viktigt med forskningsanknuten högskoleutbildning. Om inte lärarna har möjlighet att bedriva egen forskning så leder det till dränering av den högre utbildningen. Det vill ingen se.
Därför måste Högskolan på Gotland och andra högskolor få en bättre tilldelning av forskningsmedel.