Mer pengar gör alla glada - eller?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I opposition ska man förstås ligga i och se till så att de som sitter vid makten gör sitt jobb. Men faktum är att den här regeringen sköter jobbet bra med tanke på omständigheterna. Det märks allra tydligast i det att man anstränger sig för att vara i takt med åsikterna hos gemene man. Att det blivit på bekostnad av den tidigare politiken och att det stundtals handlar om snabba svängar får man hoppas är övergående och att man så småningom hittar tillbaka till de borgerliga ståndpunkterna.
Med de nya miljarderna man nu tillför kommunerna hoppas man stävja den våg av uppsägningar och akuta nedskärningar som de tvingats till under den pågående ekonomiska krisen. Vilka delar av välfärden som prioriteras är antagligen mycket av en gissningslek. Ingen vet heller hur eller när konjunkturen kommer vända upp igen.
Ett tryckförband på det som blöder är initialt rätt metod. Regeringens stöd är som blodtransfusioner som rinner ut, man behöver på länge sikt även stoppa blödningen. Trots gott läkkött krävs bra egenvård som kommunerna själva är förmögna till.
Hur vet man då egentligen när det är pengar det handlar om och inte? Finns det inte risk att kommunerna under en kris som den varande passar på att fatta obekväma beslut med just ursäkten att det är dåliga tider? Flera företagschefer vittnar i alla fall om att det är bra mycket lättare att göra sig av med anställda under en ekonomisk kris, även om den anställde inte direkt utgör någon ekonomisk belastning. Enligt en undersökning av Proffice tidigare i år, har en tredjedel av cheferna använt ursäkten finanskris för att maskera annat missnöje med en anställd.
I den bästa av världar borde den ekonomiskt instabila perioden innebära att man verkligen tar sig tid att rensa ut det som är överflödigt i olika verksamheter. Allt ifrån frasiga croissanter och generösa avdrag för tjänstemännen som arbetar i kommunal verksamhet till långväga skolresor och onödig vidareutbildning för anställda. Men allt för ofta tycks det vara i det nödvändigaste som det skärs först i, såsom konkreta personalresurser i skolan och på ålderdomshem.
Det är lika lätt att ropa att det är bra med mer pengar till kommunerna, som det är fel - svaret finns att finna någon annanstans. På vilket sätt kommer de extra pengarna invånarna till gagn? Det är frågan som kommunerna måste kunna redovisa för sig själv och andra. Men det är klart, det krävs framförhållning för att kunna planera långsiktigt. Och med ett färskt sår som pockar på uppmärksamheten så prioriterar regeringen nuet framför framtiden. Det är faktiskt inte så konstigt - men räcker inte på sikt.