Så kom den – rapporten från ”100-miljonersmannen”. Förslagen från regeringens särskilde utredare Peter Larsson för ett hållbart Gotland. Jag är lite förundrad över hur lite uppmärksamhet rapporten och förslagen fått i media. På ledarsidan här uttrycktes en förhoppning om en ljusare framtid.
Gotlänningens ledarsida ser rapporten diffus och byggd på förhoppningar. På insändarsidorna i stort sett tyst. Kommentarer, tankar och idéer borde spruta fram, men kanske sker det bland närmast berörda, fast egentligen är vi ju alla berörda.
Innan jag fick fatt på den 40-sidiga rapporten hade jag fått uppfattningen att den var just diffus. Låt vara att den lade en god grund med sina fyra fokusområden - ”Ny industriell utveckling, Hållbara livsmedel/ havets näringar, Hållbar besöksnäring, Det digitala försteget”.
Till och med utredaren skriver att förslagen är generella till sin karaktär. Men, det kan jag inte hålla med om efter en noggrann läsning från pärm till pärm.
Rapporten innehåller faktiskt ett 30-tal förslag till insatser för utveckling på Gotland, många konkreta. Det känns hoppfullt. Flera förstudier föreslås för att komma igång. Det talas om Gotland som en ”testbädd” på flera områden. Ett särskilt avsnitt ägnas Campus Gotland (Kompetens för attraktionskraft). Här diskuteras också den relativt låga utbildningsnivå som präglar Gotland, vilket måste åtgärdas. Det är en styrka att Gotland har närkontakt med Uppsala Universitet med sina många resurser.
Uppenbarligen tänker universitetet satsa allt mer på Gotland, sannolikt för att man ser en intressant arena för forskning och utveckling, men också att här finns en driftig ledning för Campus. Detta ger goda möjligheter till utveckling på hela Gotland. Bland annat föreslås att ett Teknikcollege etableras. Liksom samverkan med andra lärosäten, till exempel Lantbruksuniversitetet som kan bidra till framtidens hållbara livsmedel vid Gotland Grönt Centrum.
De många studenterna vid Campus är också en utmaning för regionen att aktivt ta tillvara. Men då krävs goda boenden och god service. En kritisk synpunkt är att landsbygden som begrepp i stort sett lyser med sin frånvaro. Anmärkningsvärt också att de många starka utvecklingsbolagen, en unik resurs på Gotland, behandlas summariskt och oengagerat. Men det går att ändra på när det nu skall bli verkstad. Bolagen bör då få en aktiv roll.
Det krävs att regionen snabbt tar ledningen med konkreta initiativ och planer för att föra rapportens förslag till genomförande. Listar alla förslag och omgående sätter igång processer för att vartefter effektivt komma åt de 100 miljonerna.
Någon måste nu konstruktivt peka med hela handen.