Minns Auschwitz befrielse!
Skylten som nyligen stals.Foto: Herbert Knosowski/Scanpix
Foto: Herbert Knosowski
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Auschwitz är idag ett museum som bara i fjol hade en miljon besökare. Men det forna förintelselägret förfaller, fast det sedan 1979 finns med på Unescos lista över världsarv. Den polska regeringen har vädjat till EU om hjälp för att bevara lägret och kunna hålla det öppet som museum. Jag är stolt över att den svenska alliansregeringen förra året bidrog med en miljon kronor till stiftelsen som bevarar Auschwitz-Birkenau till eftervärlden.
Det är inte bara Irans president som idag ifrågasätter Förintelsen och vill att vi ska glömma. Några dagar innan jul stals den fem meter långa och 40 kilo tunga entréskylten till Auschwitz med den cyniska texten "Arbeit macht frei".
Efter ett intensivt internationellt polissamarbete återfanns skylten. Stölden av ett så symboliskt föremål är en attack mot Förintelsens minne.
Överlevande från Förintelsen utgör aktiva länkar mellan då och nu. Men när tiden går försvinner dessa ögonvittnen och deras minnen. Därför är det ovärderligt att Auschwitz underhålls och kan fungera som minnesbank. Den europeiska unionens medlemsstater har en skyldighet att vårda Auschwitz-Birkenau till kommande generationer. Alla europeiska länder lever i skuggan av Förintelsen.
Det är angeläget att vi fortsätter att granska det svenska agerandet under Förintelsen. Vi får inte glömma att det fanns svenska studenter som protesterade mot att tyskjudiska läkare skulle få en fristad i vårt land. Studenterna argumenterade att dessa tio läkare skulle öka arbetslösheten inom den svenska läkarkåren. Martin Wolf, Henriette Fleischmann, Ewald Moritz Stern och Robert Gerst är namn som det är vår skyldighet att minnas. De var några av de judar som hösten 1938 efter Kristallnatten sökte inresetillstånd till Sverige. De fick avslag av svenska UD. Deras liv slutade i Auschwitz och Treblinka.
Sex miljoner judar mötte sitt öde i nazisternas dödsläger. Två miljoner polacker avrättades. Hundratusentals funktionshindrade och romer dödades. Tusentals Jehovas vittnen och homosexuella mördades. Siffrorna är ofattbara. Det är alla dessa offer som vi väljer att hedra 27 januari.
Förintelsen är ett av de mörkaste kapitlen i mänsklighetens historia. Den dag vi självmant väljer att inte minnas dödsfabrikerna i Auschwitz och Treblinka ökar risken för att det fruktansvärda händer igen.