Minska krånglet för företagen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
En del i arbetet för fler och växande företag är att minska krånglet. Ett exempel är det omfattande uppgiftslämnande, som företagen är ålagda. De uppgifter som samlas in från olika myndigheter är i allmänhet var för sig motiverade, men sammantaget blir det en orimlig arbetsbörda, särskilt för småföretagarna. Därför måste alla myndigheter göra en översyn av vilka uppgifter som samlas in och framförallt göra upp med blanketthysterin. Fler elektroniska blanketter och för flera myndigheter gemensamma databaser skulle förenkla mycket.
Snabba svar
Myndigheterna måste också ha samma krav på sig som företag och enskilda att ge snabba svar. När en myndighet kräver in en uppgift eller vill ha svar på en fråga är tidsfristen ofta bara några dagar. Däremot kan det ta månader innan ett företag får svar på en fråga till en myndighet.
I allt myndighetsarbete måste respekt för företagarna vara nyckelord. Tillsyn bör förenas med rådgivning hellre än sanktioner. Otydliga och svårförståeliga regler måste formuleras enklare.
Alla branscher är drabbade av krångliga regler. Därför bör en ny regering ha ett tydligt mål att minska regelmängden med 25 procent. Det har genom åren gjorts ett stort antal utredningar och analyser av vilka regler som är viktigast att förenkla, så till stor del är det bara att genomföra förslag som redan finns. S-regeringen har inte varit intresserad av att göra något utan bara pratat. Alliansen har lovat mindre byråkrati och måste se till att det blir verklighet.
Jordbruksnäringen är kanske särskilt hårt utsatt för detaljreglering. Jord- och skogsbruk omfattas av 400 olika regelverk och över 800 informationskrav. De senaste fem åren har det enbart från Jordbruksverket kommit 141 nya föreskrifter medan bara 13 har upphävts.
Krångliga detaljer
Lantbrukarnas Riskförbund, LRF, har försökt bedöma kostnaden för krånglet. För jordbruket och familjeskogsbruket beräknas den till över tre miljarder kronor. Skattelagstiftningen är den största boven. Som exempel kan nämnas att den som har mjölkproduktion måste följa 53 speciella regelverk och uppfylla 124 informationskrav gentemot olika myndigheter.
Under sommaren har en särskilt absurd detaljreglering, som bygger på ett EU-direktiv, uppmärksammats med anledning av en informationskampanj från Jordbruksverket. Många lantbrukare med djurhållning har betesmarker på olika håll, därför att flera gårdar arrenderas. Varje gång ett djur flyttas mer än femhundra meter måste bönderna rapportera att djuret finns på en annan "produktionsplats".
Sökta dispenser
Det finns inte någon sanktion för den som struntar i rapporteringen, men när LRF sökt kollektiv dispens har Jordbruksverket sagt nej. Därför har många jordbrukare sökt individuell dispens, något som leder till en omfattande och onödig byråkrati på Jordbruksverket. Ett mer smidigt förhållningssätt från centralbyråkraterna efterlyses.
Liknande, men kanske inte riktigt lika korkade, exempel går det att hitta flera, både inom jordbruket och i andra branscher. Därför är en allmän minskning av regelbördan med 25 procent en minimimålsättning.