Mjölkbönder - en svensk tiger
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den svenska jordbrukstraditionen är omhuldad och romantiserad i såväl sång som dikt. Den fattige bonden utgör grunden i många nationalromaner, från Moberg till Lindgren. Det moderna jordbruket, med sin storskalighet och maskinpark befinner sig uppenbart långt ifrån det av människo- och djurkraft beroende tidigare dominerande jordbruket, men trots detta ser framtiden för det svenska jordbruket dyster ut. Enligt Lars-Göran Svensson på LRF-konsult krävs omedelbara insatser för att Sverige till hösten inte ska befinna sig där Danmark är idag, där var tionde lantbrukare bedriver sitt jordbruk under konkurshot.
Halva EU:s budget tas årligen i anspråk för stöd till unionens jordbrukare. Av alla miljarderna som delas ut fördelade Jordbruksverket förra året sammanlagt 7,4 miljarder kronor på totalt 77 000 jordbrukare, vilket är en ökning i förhållande till tidigare år.
Med ökade bidrag från EU, hur kommer det sig då, enligt LRF-konsult, att många svenska lantbrukare tvingas låna för att finansiera sina löpande utgifter?
Svaret är sannolikt inte entydigt utan väldigt komplext. Men en del av sanningen står säkert i att finna i de sänkta ersättningsbeloppen för nötkött och mjölk som har drabbat kött- och mjölkproducenter under den senaste tiden. Arla Food har under våren sänkt sin ersättning till mjölkbönderna med ytterligare 26 öre per kilo mjölk. Priset på nötkött förväntas sjunka ytterligare, då EU har beslutat att öka mängden tillåten import av brasilianskt nötkött.
Brasilianskt nötkött är varken närproducerat, miljövänligt eller med säkerhet producerat under sådana omständigheter som i Sverige är förenliga med god djurhållning. Men det är billigt. Tyvärr drabbar konsumentjakten på billigt kött de svenska köttbönderna negativt. Lägg därtill att jordbruk är en näring som kräver stora ekonomiska investeringar i maskiner med mera, för att uppnå en tillräckligt hög nivå av effektivitet och lönsamhet. Och de utgifterna blir inte mindre.
Utvecklingen talar sitt tydliga språk. Det blir allt svårare att bedriva jordbruk i Sverige. Vad spelar de många EU-miljonerna för roll när EU tar med ena handen vad det ger med den andra? Finns det inte en uppenbar motsägelse i att å ena sidan ge bidrag för att stödja jordbruket och å andra sidan samtidigt medge utökade importkvoter av kött producerat utanför unionen?
Vad gäller mjölkpriserna förklaras sänkningen med det rådande världsmarknadsläget där det anses att det produceras för mycket mjölk i världen. Hur kan det vara möjligt? Stora delar av världen svälter och i Sverige råder det en större konsumentefterfrågan på ekologisk mjölk än vad som produceras. Jag antar att även de ekologiska mjölkbönderna har drabbats av sänkningen. Jag är inte jordbrukare och det är möjligt att jag inte förstår men jag får inte politiken i det här avseendet att gå ihop. Ingen skall inbilla mig att 6 400 mjölkbönder täcker hela Sveriges mjölkbehov.
Jordbruket är en grundpelarna i vårt samhälle. Men det ekonomiska läget för de svenska lantbrukarna är allt att döma av de siffror som har presenterats, på väg att bli kritiskt. I en tid då ropen skallar allt högre efter närproducerad mat, ur såväl miljömässiga som näringsmässiga perspektiv, borde Erlandsson kavla upp ärmarna ytterligare, kräva plats i massmedia och på allvar tala om villkoren för Sveriges matproducenter och de förändringar som krävs. Mat måste få kosta. På ett eller annat sätt. Den bild som förmedlas av livet som jordbrukare i "Bonde söker Fru" är långt ifrån hela sanningen.