Moderat biståndspolitik upprör
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
14 miljoner människor är drabbade för dagen, varav sju miljoner barn. Ständigt denna plågsamma påminnelse om barns utsatthet. Varje barn som har sin egen rätt till liv och utveckling. Nu tvingats de fly med sina familjer från hus och hem.
De första kolerafallen
Åkrar satta under vatten och förstörda. Boskap bortspolad och död. Allt det som människor med uppoffringar införskaffat och arbetat med för att hjälpligt kunna försörja familjen. I ett huj är detta borta.
Redan kommer de befarade rapporterna om begynnande sjukdomar i naturkatastrofens spår. De första kolerafallen har konstaterats. Denna dödsängel kan snabbt dra över landet om den inte stoppas i tid. Vad krävs nu? Medmänsklighet och solidaritet, är svaret. Men biståndet dröjer. Det är svårt att samla in pengar, säger frivilligorganisationer i Sverige. Är människor trötta på katastrofer och ständiga utryckningar. Tror man inte på bistånd. Det är fara värt att självaste biståndsministern bidrar till denna syn och uppgivenhet. "Rädda biståndet från Gunilla Carlsson (M)" har det uttryckts i media.
Hennes ständiga uttalanden om bidragsfusk och korruption har visat sig skjuta högt över målet, men blåser under olust och mörka krafter i landet. När Riksrevisionsverket 2007 kritiserade biståndet med 51 anmärkningar, visade det sig att det mesta kunde avskrivas. "Inga pengar hade försvunnit, inga polisanmälningar hade gjorts", säger frikyrkans biståndsorganisation Diakonia. Lägg därtill att en "moderatkompis" till Gunilla Carlsson stod bakom rapporten. Syftet tycks snarast vara att bereda marken för att minska biståndet till dem som behöver.
Svenskt bistånd till Sverige
Och hör och häpna. Den pigga organisationen Diakonia har också kunnat visa att biståndspengar används till att bygga svenska ambassader och att administrera dem, bland annat i Prag, Tokyo och Ottawa.
Helt i strid med regelverket i OECD. Även immigrationskostnader och exportkrediter tas från biståndsbudgeten. Upp emot 15 procent stannar i Sverige. Är det rimligt att Sverige får bistånd från sig själv?
Gunilla Carlsson jagar också frivilligorganisationerna genom att mer än halvera det viktiga anslaget till information om biståndet. Efter alla dessa märkliga turer säger Diakonias generalsekreterare i en intervju i Aktuellt: "Man börjar tappa sugen". Vad händer då med barnen i Pakistan, Gunilla Carlsson?