Modig och spännande politik
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att vända saker "på änd" är oftast uppfriskande och ger möjligheter till hittills oprövade vägar som kan visa sig vara framgångsrika.
I vart fall lika framgångsrika som att sitta still i båten och göra som "vi alltid har gjort".
Eller ägna allt krut åt att skylla motgångar på andra.
Trots att innehållet i programmet i mångt och mycket har samma intentioner som det regionala utvecklingsprogrammet, Vision 2025, är det ett helt annat språk i gotlandsmoderaternas dokument.
Klarspråk, konkret, modigt och spännande.
Det är partiets två toppnamn: Gustaf Hoffstedt och Inger Harlevi som ställt samman programmet som består av sju punkter.
Grunden i deras praktiska politik för att nå ökat välstånd på Gotland är att bygga det själva hellre än att vattna regionen uppifrån med statliga bidrag.
"Slopa ö-faktorn" skriver man kaxigt vilket onekligen får en att hoppa till. Men också att tänka till.
Vad man menar är att Gotlands ö-läge inte är ett hinder utan snarare ett verktyg för starkt välstånd och här tar man Island och Åland som exempel. Åland är Finlands rikaste region, Gotland är Sveriges fattigaste. Island har genomgått en finansiellt stålbad men är ändå rikare än hela Sverige, mätt i BNP per capita.
Det finns en sund tanke i att det statliga stödet inte ska spridas ut på enskilda projekt utan koncentreras till att stärka infrastrukturen för alla. Bra vägar, bra kommunikationer, både fysiska och elektroniska/digitala. Satsningar på förutsättningarna för företagande ger automatiskt stärkt tillväxt, ökat välstånd. Och ökad befolkning.
Jag tror att det är helt rätt tänkt.
Svårare att åstadkomma i praktiken, förstås.
Kommunens återkommande och fasta bidragsutdelande till verksamheter som kan upphandlas är också en fråga som tål att omprövas. Kommunen ska ägna sig åt myndighetsutövning, inte understödja hela det gotländska samhället.
Bidrag och stödsystem har goda intentioner men risken är överhängande att verksamheter byggs upp på vad man kan få bidrag för istället för att frigöra kreativiteten. Det gäller såväl enskilda människor som företag och organisationer.
Vad man än tycker om moderat politik i allmänhet är det näringspolitiska programmet det fräschaste och mest spännande som presenterats på länge.
Som av en tanke dagen före Företagardagen så att det finns återgivet i tidningarna i dag.
Smart tänkt även där.