Mörklagd hängning

Foto: Markus Dahlberg / SCANPIX

Politik2009-05-11 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Tidigt på morgonen den 1 maj, medan stora delar av Sveriges 20-åringar fortfarande sov efter valborgsfirandet, fördes Delara Darabi till sin avrättning i Rashtifängelset i norra Iran. Enligt uppgift pratade hon med sin familj i telefon när hon leddes fram till avrättningsplatsen och när hon såg galgen och bad för sitt liv bröts samtalet.

Den 19 april i år beslutade Irans högsta juridiska råd om ett två månader långt uppskov av verkställigheten av Delara Darabis dödsdom från 2003. Det uppskovet ignorerades morgonen den 1 maj. Enligt internationella konventioner skall personer under 18 år vid brottstillfället inte dömas till döden. Den regeln ignorerades morgonen den 1 maj. Regelverket vid dödsdomar stadgar att juridiska ombud skall underrättas 48 timmar innan verkställighet sker. Även den regeln ignorerades morgonen den 1 maj. Någon måste har varit mycket angelägen om att Delara Darabi skulle dö.

Delara Darabi var 17 år när hon för sex år sedan dömdes för mordet på en släkting till hennes far. Ett mord för vilket hon och hennes pojkvän greps och där hon, enligt vad som sägs, inledningsvis tog på sig ansvaret för att skona pojkvännen. Enligt Amnesty International var rättegången mot Delara Darabi behäftad med många fel, där bevis till hennes fördel inte fick beaktas.
Det är dock inte längre frågan om Delara Darabis skuld eller oskuld. Iran har genom verkställigheten av hennes dödsdom på så sätt som skedde, ensidigt åsidosatt en rad viktiga regler tillkomna för att säkerställa ett rättvist och tryggt rättssystem. Regler tillämplig även för unga flickor.

Delara Darabis liv går inte längre att rädda. Ingenting kan göra verkställigheten av hennes dödsdom ogjord. Hon har redan lämnat Rashtifängelset, som död i ambulans. Den 6 maj höll Amnesty International en världsomfattande manifestation avseendet hennes ärende. Frågan är hur länge hennes död därefter kommer att ge återverkningar världen över, eller om bilden på henne med lätt nedslagen blick i ljusblå slöja är hennes sista avtryck i världen.

Delara Darabi var minderårig när hon dömdes till döden. Den domen står i direkt konflikt med FN:s konventionen om barns rättigheter som säger att barn inte skall dömas till döden. Tyvärr utgör hennes fall inte det enda övertrampet från Irans sida. I januari i år avrättades en annan ung man och förra året dömdes 8 minderåriga till döden av Iransk domstol. Vad som är särskilt anmärkningsvärt avseende Delara Darabis ärende är den flagranta nonchalans och direkta ignorerandet av utslaget från landets högsta juridiska råd, som hade beslutat om uppskov.

Delara Darabi borde stå på alla statschefers dagordning i samband med möte med företrädare för Irans styre. Att på ett sådant demonstrativt sätt sätta sig över det internationella juridiska regelverket bör och skall påtalas. Avrättningen av Delara Darabi avslöjar att de ansvariga var medvetna om att man därigenom åsidosatte såväl hennes som hennes anhörigas rättigheter. Mörkläggningen av hängningen talar i det avseendet sitt tydliga språk. Iran har än en gång visat att det inte är en rättssäker stat. Det är en stat som i hemlighet verkställer dödsdomar meddelade barn. Det minsta övriga världen kan göra är att föra Delara Darabis talan vidare, nu när hon inte kan göra det själv längre.