Mörkläggs effekterna av barns droger?

Politik2016-03-10 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Om jag till exempel förmedlar uppgiften att i Sverige har över 500 barn (10-19 år) under de senaste fem åren gjort självmordsförsök eller i självskadligt syfte överdoserat ADHD-preparat vilket Giftinformationscentralen enkelt kan bekräfta.

Om jag informerar om att producenten Jansen 2010 mot bakgrund av tre inlämnade studier, ansökte om godkännande av ADHD-preparatet Concerta för vuxna .

Utredande europeisk läkemedelsmyndighet (engelska MHRA) kunde inte konstatera någon bevisad positiv effekt, men däremot en mängd biverkningar, bland annat tydligt orsakssamband mellan Concerta och aggression, tics och depression.

Bakom den största av dessa studier (”clearly failed” enligt MHRA) återfinns den svenska Socialstyrelsens expert Ylva Ginsberg som dock underlåtit att rapportera resultatet av ansökan. För att undgå kravet att varna för biverkningarna drog Jansen tillbaks sin ansökan och utfäste sig att inte försälja preparatet till vuxna. Trots detta har Concerta i Sverige sålts till vuxna för 500 miljoner kronor.

Om jag vidare påpekar att amfetaminet Elvanse (lisdexamfetamin) i Sverige under de senaste två åren har exploderat i tiotusentals förskrivningar.

Preparatet subventioneras enbart om det uppstått bristande eller upphörande effekt av metylfenidat (typ Concerta).

Om jag då hävdar att detta överensstämmer med den framstående forskaren Nina Volkows resultat att hjärnan ”försvarar sig ” mot psykostimulantia (typ Concerta) genom att öka mängden av ett protein som transporterar bort det dopamin som produceras. Följden blir ett behov av ökande doser, samt förstärkt ADHD-beteende, vid upphörande medicinering. Vilket felaktigt kan tas som bevis för att pillren behövs.

Om jag slutligen påstår att i Stockholms län har man underlåtit att rapportera närmare 300 allvarliga biverkningar av ADHD-preparat.

Och att det i hela landet rör sig om ytterligare hundratals orapporterade svåra biverkningar, vilket kan konstateras eftersom utskrivande läkare måste motivera sina licensansökningar för starkare preparat.

Då uppstår frågan varför dessa uppseendeväckande förhållanden inte rapporterats i rikstäckande media. Vad kan det bero på?