En nation som vill vara effektiv och framgångsrik måste erbjuda goda utbildningsmöjligheter. Ett samhälle som vill vara till för alla måste ha ett system där tillgången till bra utbildning är god oavsett bakgrund, bostadsort, ekonomiska förutsättningar och kontakter. Därför är det utmärkt bra att skolan är en så het fråga detta valår.
Och debattbränslet ser ut att räcka ett tag till. Nu senast i form av nya nedslående resultat i PISA-undersökningarna. Kreativitet och problemlösning visade sig inte ge bättre resultat än läsförståelse och matte gav.
Som Hans M Gabrielsson skriver här bredvid finns det mycket att ta tag i för en regering som på allvar vill göra något åt skolan. Samtidigt ska de som nu är elever få studiero och deras lärare en ärlig chans att göra vad de kan för att vända de kurvor som går åt fel håll.
En av många frågor på tapeten är lönerna inom denna högaktuella yrkesgrupp, något som även Wera Svensson tangerar i sin text om arbetstidsförkortning.
Svenska Dagbladet redovisade i går resultatet av tusen telefonintervjuer de senaste dagarna. Att döma av det är Moderaterna på väg att lyckas i sitt uppsåt att sno Folkpartiets främsta profilfråga. De båda borgerliga partierna ligger nu jämsides i mätningen av väljarnas förtroende med 11 procent vardera.
Socialdemokraterna ligger nästan dubbelt så högt med 21 procent. Det är också värt att notera att tio procent svarar att de inte har förtroende för något parti i den här frågan.
❑❑❑ Sverige behöver ett nytt kunskapslyft. Framtidens, ja redan dagens, arbetsmarknad kräver, med mycket få undantag, gymnasiekompetens. Obligatorisk gymnasieskola från 2018 är ett kärvt men nödvändigt besked från Socialdemokraterna.
Men gymnasieskolan behöver inte med nödvändighet se ut som den gör idag. Folkhögskolor lyckas ibland bättre, kombination med praktik inom ramen för en ny ungdomsgaranti kan vara en annan väg men de ska alla leda till gymnasiekompetens och öppna fler dörrar till framtida arbete.
Många kommer att behöva utöka och komplettera sin kompetens. Många av de arbeten som var vanliga för ett par decennier sedan finns inte längre eller har ändrat karaktär.
Regeringens planer på att avveckla den yrkesinriktade vuxenutbildningen, Yrkesvux, bör inte genomföras. Yrkesvux behöver tvärtom permanentas för att möta de nya kraven på arbetsmarknaden.
Vi lär få se mycket av skoldebatt i årets valrörelse. Men den får inte ta slut den 15 september. Det är egentligen då den börjar på allvar.