Möte med rikemansklubben
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ryssland hör visserligen inte till världens rikaste länder - per capita-inkomsten ligger bara på en tiondel av genomsnittet i G8 - men landet har fått komma med för att det är en stor ekonomi och ett viktigt land. Tillsammans står G8-länderna för mer än hälften av världsekonomin.
Årets G8-möte hålls 15-17 juli i St Petersburg och den globala energiförsörjningen blir en av de stora frågorna. Hur ska man förhindra en förödande konkurrens och kanske till och med krig om de krympande oljetillgångarna? Och hur sätter man stopp för politiska utpressningsförsök från stater som sitter på stora oljereserver?
Det sätter fokus på värden och mötespresidenten Vladimir Putin som i vintras ströp gasleveranserna till Ukraina som straff för att landet inte längre vill vara en satellit till Moskva.
Kan räkna med kritik
För att förekomma kritik på den punkten, har Putin själv föreslagit att frågan om energisäkerhet ska sättas högst på dagordningen i St Petersburg. Men Putin kan också räkna med kritik från Bush och en del andra statschefer för sitt alltmer auktoritära styre och för brister i de mänskliga rättigheterna.
Härom dagen läxades Putin upp av den amerikanske vicepresidenten Dick Cheney i tämligen ohövliga ordalag.
Den kritiken lär Putin ta lugnt. Han vet att den politiskt alltmer isolerade Bush-administrationen behöver Rysslands stöd till exempel när det gäller Nordkorea och Iran.
USA:s "krig mot terrorismen" ger honom för övrigt ryggtäckning för den brutala krigföringen i Tjetjenien. Ryssarna i allmänhet bryr sig inte särskilt mycket om arméns övergrepp i Tjetjenien, om dessa förhindrar fler terrordåd i Ryssland. Vilket de naturligtvis inte gör.
Sitter säkert
Även i övrigt sitter den 53-årige före detta KGB-agenten Putin säkert i sadeln. De skenande oljepriserna har hjälpt honom att få ordning på statsfinanserna och betala ut löner och pensioner i tid. Putins räfst- och rättarting med Yeltsin-erans "oligarker" som gjorde sig rika på Sovjetunionens sammanbrott har också varit populärt.
De nationalistiska tongångarna skrämmer i Västeuropa, men slår an på många ryssar. Putins diskreta hyllningar till Sovjetunionen likaså.
Ryssland har ännu inte fått bli medlem av världshandelsorganisationen WTO, men kanske öppnas även den dörren nu. Det skulle i så fall kunna sätta fart på den så kallade Doha-rundan som bland annat går ut på att minska de rika ländernas jordbrukssubventioner och ge u-länderna friare tillträde till i-ländernas marknader.
Det är en viktigare fråga för till exempel Afrika än de skuldlättnader som beslöts vid förra årets G8-möte i Skottland. Afrika måste också få hjälp att utveckla infrastruktur, jordbruk och industri så att deras produkter kan konkurrera kvalitetsmässigt. G8-gruppen måste därför hålla sitt löfte från i fjol att fördubbla biståndet till år 2010.
Inget initiativ
Den kritiska situationen i Mellanöstern lär också komma upp på toppmötet i St Petersburg. Bush blir säkert påmind om att USA under hans tid inte tagit något initiativ för att lösa konflikten mellan israeler och araber, utan tvärtom låtit Israel härja mer ostört än någonsin.
Nu är USA:s skyddsling invecklad i ett tvåfrontskrig som kan sluta med att både Gaza och Libanon återockuperas. Samtidigt förvärras läget i Irak från månad till månad. Detta bekymrar inte bara Europa utan också till exempel Japan som hämtar en stor del av sin olja från Mellanöstern.
Rikemansklubben saknar inte diskussionsämnen.