Mycket mer väntan på läkare än mediciner

Politik2012-11-01 05:36
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Visst är det irriterande att tvingas stå i kö på apoteket för att upptäcka att det läkemedel doktorn ordinerat inte finns att hämta för än tidigast om ett dygn. Men är det rimligt att ett läkemedel ska finnas på ett apotek inom 24 timmar efter det att man som kund efterfrågat medicinen?

Efter omregleringen av apoteksmonopolet år 2009 tycker många att apotekens service blivit sämre. Troligen bottnar en stor del av missnöjet i väldigt höga förväntningar på apoteken.

Regeringens särskilda utredare i läkemedels- och apoteksutredningen Sofia Wallström presenterade på onsdagens DN Debatt huvuddragen i sin utredning. Enligt utredaren har servicegraden minskat sedan år 2009 fram till i dag. Helt i överensstämmelse med den mediebild som etablerats. Minskningen av andelen kunder som expedierats direkt är dock marginell - från 95,8 procent till 95 procent.

Det är naturligtvis viktigt att patienter får tillgång till sin medicin så fort som möjligt men det ställer inte bara höga krav på apoteken. Hela transportkedjan måste fungera felfritt om leveranstiderna ska kunna hållas.

Trots allt som kan gå fel klarar apoteken att leverera inom 24 timmar i 19 av 20 fall. Det innebär ändå att den tjugonde kunden blir besviken och inte kommer att skräda orden när någon journalist frågar hur den nya och friare apoteksmarknaden fungerar.

I själva verket är en servicegrad på 95 procent bra, särskilt om man betänker de stora avstånden i landet och mängden läkemedel som finns tillgänglig.

Det är orimligt att kräva av apoteken att de ska hålla alla dessa i lager. Kostnaden för lagerhållningen skulle i slutänden drabba antingen kunden eller staten som subventionerar en stor andel av de läkemedel som säljs.

Alla apotek kan inte ha stora lager. Men som utredaren påpekar finns det mycket att vinna på om lagren kunde överblickas i ett gemensamt datasystem så att kunden kan upplysas på förhand om var ett visst läkemedel finns. Det är i och för sig en god tanke.

De upprörda apotekskunder som dömer ut omregleringen av apoteksmonopolet borde ta en titt i almanackan och räkna dagarna det tagit för att få receptet utskrivet av en läkare. Väntetiden för att få träffa en specialistläkare är i de flesta fall mer upprörande än väntan på att apoteket ska få hem ett speciellt läkemedel.

De som varit kritiska till att Alliansen öppnat apoteksmarknaden för privata aktörer kommer naturligtvis att hitta och ta tillvara alla kritiska röster som tycker att allt blivit sämre sedan de så kallade riktiga apoteken fick konkurrens. Kritikerna säger inget om att omregleringen lett fram till att 300 nya apotek öppnat senan år 2009. Likaså sägs inget om att mycket av missnöjet med stor sannolikhet grundar sig på de närmast orimliga krav som ställts på apotekens förmåga att i princip omgående tillhandahålla läkemedel.