Myndighet i juridikens tassemarker
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
DO:s talan underkÀndes i sin helhet och domstolen uttalar: "Det Àr av vÀsentlig betydelse att DO inte driver en skadestÄndstalan mot en kommun eller en skola utan att det verkligen finns grund för en sÄdan talan." PÄ juridiskt sprÄk innebÀr det mÄhÀnda inte en halshuggning av myndigheten, men vÀl ett slag i solarplexus. Domstolen sÀger att DO inte hade en aning om vad den sysslade med.
Domen har, som sÄ ofta nÀr det gÀller mÄl utanför de större stÀderna, inte uppmÀrksammats av riksmedia. Den förtjÀnar dock att lyftas fram för den visar pÄ allvarliga missförhÄllanden. Vi har en statlig myndighet som pÄ ytterst lösa grunder stÀmt en kommun och dÀrmed tvingat dess anstÀllda, i detta fall lÀrare, att schavottera i press och domstol. Det Àr allvarligt.
Kanske Àr det dags att ifrÄgasÀtta hela konstruktionen med en myndighet som driver en proaktiv rÀttspolitik pÄ skattebetalarnas bekostnad. Det Àr faktiskt inte en uppgift som staten mÄste Àgna sig Ät. PÄ andra omrÄden klarar det civila samhÀllet det betydligt bÀttre. Utan att skattebetalarna behöver stÄ för notan.
Ett sÄdant exempel Àr Centrum för rÀttvisa. Genom privata donationer har man kunnat försvara enskildas rÀttigheter, man har till exempel tagit strid mot statliga universitet och högskolor som könsdiskriminerat kvinnor i jÀmlikhetens namn. Det Àr mÄl som man vunnit och som DO bara fnyst Ät och inte velat befatta sig med. Sannolikt för att det gÄr emot den politiska agenda myndigheten har.
Kanske borde staten sluta leka rÀttslig aktivist i domstolarna. Det finns kapitalstarka organisationer och folkrörelser som har intresse för exempelvis de diskrimineringsfrÄgor som DO driver. LÄt dem formera sig och ta ansvar för att skydda rÀttigheterna.
Det skulle ge en bÀttre renodling av rollerna i samhÀllet. Staten utreder och beslutar genom lagarna vilka normer som skall gÀlla, som att man inte fÄr diskriminera pÄ etnisk grund. Statens domstolar kompletterar med att döma i tvister om lagarna, men staten agerar inte sjÀlv. Till det kan med fördel lÀggas stöd för enskilda som rÀttshjÀlp sÄ att man ocksÄ kan agera sjÀlv och inte Àr utlÀmnad till andra. Men staten förblir till skillnad frÄn idag neutral i förhÄllande till processens parter.
DO:s förlust i Eksjö tingsrÀtt visar pÄ att det inte Àr bra med myndigheter som Àr sÄ förblindade av sin politiska övertygelse att de inte professionellt kan bedöma förutsÀttningarna för en rÀttsprocess. Hur mÄnga skattekronor skall slösas bort och hur mÄnga lÀrare, rektorer och andra tjÀnstemÀn skall tvingas bli utpekade som syndare innan vi Àndrar pÄ denna ordning?