Efter dryga tre veckors resa i Tibet och Nepal kommer jag hem och får se Håkan Juholt som omslagspojke i varenda dagstidning. Redan under resan kom jag åt nyheter på helagotland. Blev konfunderad när jag läste Håkan Ericssons ledare om Juholt. Vad hade hänt?
Väl hemkommen har jag ägnat ett dygn åt att läsa ifatt tidningar för att förstå. Det handlar om slarv med bostadsbidrag, där Juholt bett om ursäkt. Åklagaren har snabbt lagt ner åtalet. Bestämmelserna var påtagligt oklara. Alltså borde istället Riksdagens administrativa ledning kritiseras. Flera ledamöter har hamnat i liknande beråd.
Det har rullat vågor
Och så blev det stort hallå när Repalus förslag om medborgarskap och utvisning inte omedelbart avfärdades. Här fick Juholt klä skott för en oerfaren stab. Det rättades snabbt till, men tidningarna fick upp ett nytt blodspår.
Repalus utspel (som taget från SD) borde man direkt varit tveksam till med tanke på hans långvariga och okänsliga fejd med judiska församlingen i Malmö. Repalu är en stark lokalpolitiker, därmed inte sagt att han skall anammas på riksplanet.
Så vad är det egentligen som har hänt. Jo, det har rullat vågor i den svenska politiska ankdammen. Hur kan media ägna tid, kraft och energi åt denna bidragsfråga och blåsa upp den till stormstyrka? När människor lider (som jag sett på många håll under resan), människor trycks ner av fattigdom i världen, 25 000 barn dör i sjukdomar varje dag som lätt skulle kunna botas, tusentals kvinnor dör i barnsäng dagligen, kvinnor utsätts för svåra våldtäkter i krigsområden, miljoner flickor går under i trafficking, den globala uppvärmningen hotar vår gemensamma framtid, och här hemma har många barn och unga svåra verkligheter i hem och skola.
Det borde media engagera sig i med samma glöd. Det borde vara något för media att avslöja.
Ett mediedrev mot världens orättvisor vore mera passande.
Rädd för Håkan Juholt
Men i den politiska ankdammen gäller det att "kasta vatten" på sina politiska motståndare. Ytterst är det nog fråga om att borgerligheten är rädd för Håkan Juholt som ny ledare för Socialdemokraterna. Han är en annorlunda politiker som många inte riktigt får grepp om. Han är överlägsen de övriga partiledarna som ideolog och retoriker. Han är bullrig och charmig. Han är folklig. Tungan slinter ibland, vilket kan uppskattas av folket, men inte på den korrekta politiska nivån.
Strategerna i Moderaterna ser dessa faror och smider sina planer. Försöker gräva fram nya "tobleronefrågor" för att med hjälp av handgångna medier kunna smutskasta. Det är ett fult spel som svenska folket kommer att reagera mot när stormen lägger sig.
Reser sig och går vidare
Det skulle inte förvåna om Juholt går stärkt ur detta märkliga och överdrivna mediedrev. För media har ju också den egenheten att de älskar den de agat när vederbörande reser sig och går vidare. Juholt är en överlevare som sannolikt kommer att successivt stärka sin ställning och bygga upp en stark Socialdemokrati.
Någon måste tro på Håkan Juholt nu.