Några är mer jämställda än andra
Svar till Eva Nypelius GF 23 juli.
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Som du belyste jag också begreppet manligt och kvinnligt i mitt svar i GF 20 juli, men inte utifrån språket utan specifikt de kvinnor du förväntas företräda, de gröna näringarnas kvinnor. Där råder också härskartekniker. Han, bonden syns, hon "som hjälper till" förblir osynlig och ofta olönad. Lantbrukets kvinnor lämnade du därhän i ditt svar, eftersom du gett till känna att du inte är aktiv "kvinnosakskvinna ".
Du är likafullt kommunstyrelsens ordförande i Gotlands kommun och pretendent på en riksdagspost till hösten. Som sådan är du en offentlig och politisk person och bör kunna ta sakfrågan.
Vad lägger du i orden?
Det är dags att du för väljare klargör, vad just du lägger in i ordet "kvinnosakskvinna" för att inte tala om vad du avser med en "knallpulverfeminist" så ditt resonemang blir tydligt. Å ena sidan lyfter du fram kvinnors utsatthet i språket, för att i samma stund avfärda kvinnor som i mer än hundra år kämpat för att belysa samma fråga.
Att arbeta för människors lika värde, det säger sig alla göra och det vet vi sååå väl, vad det för kvinnor lett till i lönesättning och pensionsfrågor under åren. Allas lika värde är somligas och män förunnat.
Om kvinnor skall ta plats Eva Nypelius, då räcker det inte bara med att vara politiskt korrekt, de måste fortfarande ta till armbågarna. Du som besitter makten måste erkänna att alltför många kvinnor fortfarande lever under dåliga villkor. Lösningen är inte att kvinnor blir företagare eller tvingas in i den rollen.
LRF har till skillnad ifrån dig och centerpartiet blivit osäker på under vilka villkor deras medlemmar lever och tillsatt en jämställdhetsakademi. Vad du än tycker har centerpartiet, med störst andel kvinnor på ledande poster, inte drivit på tillräckligt i jämställdhetsfrågor. De gröna näringarna har sällan könsperspektiv. Nu lär du genom LRF-rapporten veta, att män i lantbruk vill ha mer tid för barnen, kvinnorna mer tid för sig själva. Egentligen säger det sig självt i våra dagar utan utredning.
Arvsfrågorna finns kvar
Men, Eva Nypelius, inom det gotländska lantbruket och andra näringar finns oavsett kvinnosatsningar fortfarande arvsfrågor, lönefrågor, pensionsfrågor för kvinnor att tydliggöra och lösa.
Fråga Lena som skött mjölkningen i hela sitt liv, hur stor hennes pension blir efter ett helt livs slit på gården. Du kan förhöra dig med Lisbeth, som gammal bondmora, hur hon framlever sina dagar i en tvårummare. Var hon tillfrågad när sonen tog över. Vad blev över till henne?
I många år har jag hört gotländska kvinnor säga: "Ja, så är han snäll." Vilket förr betydde att hon fick behålla äggpengar. Vad får kvinnor som "hjälper till" i de gröna näringarna behålla nu? Vilken status har kvinnorna i företaget? Har de egna bankkonton? Det är ju ingen vits med eget företagande, om lika villkor inte gäller.
"Kvinnosaken", Eva Nypelius i de gröna näringarna och annorstädes, är du satt att driva den? Din centerfeministiska medvetenhet i frågan hänger den med?