År 2005 ratificerade Sverige Århuskonventionen som säger "att medborgare måste ha inflytande över långtidsverkande miljöbeslut".
Har du som regioninnevånare vetskap om det? Tror du att konventionen fanns som riktmärke vid beslutet om Vision 2025? Kände du dig delaktig?
Makten beslutar och översiktsplaner kommer till som gör intrång på olika områden i framtiden. Nu finns ett antal vindkraftsområden runt om på ön, som konkurrerar med andra näringar och aktiviteter och "tränger därför undan sysselsättningar i andra delar av ekonomin".
Den som tror att vindkraft drar med sig sysselsättning för ön skall noga forska i, var arbetskraften kommer ifrån.
Det finns något som kallas buffertzoner som konkurrerar med annan näringsutveckling. Hur skall man få upp ögonen för intrång i markerna om tjänstemän inte har kunskap om översiktsplanens innehåll.
Förhandsbesked kräver dialog!
Jo, du söker naturligtvis ett förhandsbesked på tomter. Först då om än mycket sent uppstår möjligtvis den uteblivna dialogen med myndigheter men säker kan du inte vara. Det beror på i vems händer du råkar.
Bygglovsansökan för näringsutbyggnad på landsbygden gick in till byggnadsnämnden, BN, februari 2011. Ordförande i BN förespråkade byggplanerna på plats, så gjorde första bygglovsarkitekten, som talade sig varm för platsen.
Hon försvinner under våren, in slinker arkitekt nummer två, som skickar ärendet till VA-utredning. Och hamnar på hög. I november träder en tredje bygglovsarkitekt in. Ingen kontakt. Brådska uppstår på nyåret. Arkitekten skall ha barnledigt. Ut på plats kommer hon och stadsarkitekten, som berättar om en buffertzon som upprättats längs landsvägen, om än med väldigt otydlig kartlinje. De planerade tomterna ligger 50 meter in på området. Under ett helt års ärendegång har buffertzoner för samtliga varit ett okänt faktum.
När beslutet sedan tas, har bygglovsarkitekt nummer tre för säkerhets skull förskönat siffrorna och eventuella hus kommer att ligga på 850 meters avstånd i buffertzonen. Hon har varit på plats, sett området, äger en mätsticka.
Buffertzonernas betydelse
Området för förhandsbeskeden mäter i ena ändan 80 meter från landsvägen, i den andra 100 meter. Husen är placerade mitt på. Alltså 50 meter från landsvägen inte 150. Ren huvudräkning. Till och med regionens vindkraftsamordnare borde ha blick för marken och kunde ha reagerat.
BN tycks inte känna till några konventioner, inte heller har politikerna i sin tur upplyst tjänstemännen om buffertzoner och dess betydelse.
På den utpekade platsen finns ingen vindkraftsetablering idag, kommer kanske aldrig att finnas. Och om den skulle komma på plats, blir det inte före en tredje elkabel. Från och med 2009 prövas större vindkraftsetableringar oftast enbart med stöd av Miljöbalken, det vill säga vilka miljöeffekter en vindkraftsetablering kan få. I de fall där kommunen anser att den aktuella marken är intressant för flera intressen kan de, alltså regionens byggnadsnämnd, begära dubbelprövning. Tror du att de gör så, alla dessa politiker som talar sig varma för landsbygdsutveckling? Icke, sa Nicke.
Den europeiska landskapskonventionen fokuserar däremot på en helhetssyn på landskapets värden. Landskapskonventionen förutsäger möjligheter till inflytande från medborgarens sida, samt att myndigheter från olika områden arbetar tillsammans för att försöka nå en helhetssyn i landskapet.
Sedan klubbar man avslag
BN i sin tur skriver i sitt beslut "Avvikelser från hänsynsavståndet kan i vissa fall godtas" och sen klubbar man avslag.
Observera att expertens landskapsperspektiv inte nödvändigtvis är mer neutral eller bättre än icke expertens tolkningar. Det finns ett stort problem som forskning visar nämligen att expertens verklighetsbeskrivning har en tendens att dominera vanligt folk, som inte i samma utsträckning har tillgång till planering eller det specifika språk som präglar planeringssituationen.
Nämnde någon ordet rättssäkerhet? Hörde visst fel.