När blir man gotlänning?
Jag har min uppfattning klar. Det är när man flyttat till Gotland och blivit folkbokförd här. Då blir man gotlänning.
En sommar för rätt många år sedan hade Radio Gotland en märklig fråga som man skickade ut till lyssnarna: Hur många i kommunfullmäktige på Gotland är gotlänningar?
Jag brukar inte ringa på lyssnarfrågor men då blev jag så upprörd så jag ringde. Mitt svar var och är att alla 71 (+ ersättarna) i kommunfullmäktige är gotlänningar. Det är dialekterna som kan variera beroende på var man tillbringat sin uppväxt. För att bli invald i kommunfullmäktige måste man vara bosatt på Gotland. En mycket märklig diskussion.
ALLA SOM ÄR BOSATTA PÅ GOTLAND ÄR GOTLÄNNINGAR.
Urgute är ett annat begrepp där man kan försjunka i en diskussion om. Flera jag pratat med menar att urgute är man om man är gotlänning i tredje generationen.
Det tycker jag låter rimligt men det viktigaste av allt är att vi inte särbehandlar folk.
En möjlighet för Gotland att bli fler innevånare är att vi blir fler med utländsk bakgrund. Vår landshövding fick igång en debatt genom att ta upp förslaget om ökad invandring. Många unkna och främlingsfientliga synpunkter kom fram.
Jag känner igen denna negativa debatt. När kommunledningen i början av 1990-talet funderade på hur vi skulle kunna öka Gotlands befolkning, så var ett av förslagen att vi skulle välkomna inflyttare med utländsk bakgrund. Speciellt de som hade en småföretagarbakgrund skulle passa in här på det småföretagartäta Gotland.
I samband med kriget i forna Jugoslavien kom frågan om Gotland kunde ta emot flyktingar därifrån. Det var då helt följdriktigt att jag som kommunstyrelseordförande på Gotland anmälde vårt intresse av att ta emot flyktingar och gärna då framförallt de som hade småföretagarbakgrund.
En märklig sak inträffade. Jag blev intervjuad i Riksradions program 1. Det blev bara två frågor: Hur ska det gå till att ni skulle få småföretagare till Gotland? Mitt svar var att man kunde fråga flyktingarna. Jaha.
Fråga två var: Hur ska man göra med övriga flyktingar som inte hade den bakgrunden? Mitt svar var: Då får man väl göra på det gamla vanliga sättet: 10 till Norrland och 5 till Skåne och så vidare. Det svaret klipptes bort så det blev en kort intervju.
Den kanske säger mer om bristerna i svensk flyktingpolitik och hur vi misslyckas med att integrera flyktingarna i det svenska samhället. Jag tror tyvärr att det inte fungerar så mycket bättre idag. Vi måste bli bättre att arbeta efter invandrarnas olika förutsättningar.
Hur gick det då? Vi fick hit ett antal hundra flyktingar och några frågor om deras intresse av att komma till Gotland och vad Gotland hade att erbjuda hade de inte fått. Kanske var det också därför inte så många blev kvar på Gotland även om vi försökte ta hand om dem så bra som möjligt.
Kanske var det bättre förr och som vi kan lära av än idag. Under andra världskriget kom över 10 000 baltiska flyktingar till Gotland och de togs om hand i gotländska hem och fick omgående känna sig nyttiga med att hjälpa till i hushåll och arbetet på gårdarna.
Det kallar jag integrering.