När Carl Bildt är optimist
Utrikesminister Carl Bildt: Foto: Scanpix
Foto: HOANG DINH NAM
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Utrikesminister Carl Bildt, med erfarenhet av ansvar när 90-talskrisen bröt igenom det sista av den svenska självgodhetens skyddsvallar, är medveten om riskerna med att spela besserwisser.
Men i oron för skuldkrisen vågar han erbjuda vår del av världen som trösterikt exempel på hur det går att ta sig ur en kris och visa att man är "Top of Europe".
Alltså inte bara geografiskt, utan även på så sätt att vår region bemästrat problem, för att nu toppa praktiskt taget alla rankinglistor över anpassning till kraven i en globaliserad ekonomi.
På en resa Västafrika - Afghanistan hamnade Bildt nyligen i Bahrain, ett kungarike vid Persiska viken, platsen för ett internationellt sammandrag i regi av IISS, en tankesmedja med högkvarter i London och som, inte direkt buskablygt, kallar sig den främsta källan till kunskap om säkerhetspolitik för dem som styr världens öden.
Bildt berättar att han i Bahrain märkte oro för de följder skuldsättningen i ett antal västländer kan få för världsekonomins återhämtning.
En del av svaret på den oron finns i rubriken på det tal Bildt höll: "Nya centra för ekonomisk makt: På väg mot 21:a århundradets globala ekonomiska arkitektur."
Ja, problem i Europa kan ses i ett delvis nytt perspektiv. När flera europeiska ekonomier i fjol störtdök i finanskrisens spår noterades alltjämt tillväxt i länder som Brasilien, Indien och Kina. Det berodde delvis på stimulansåtgärder av i princip samma slag som i Europa och Nordamerika. Men medan målet hos oss var att dämpa fallet var det i det andra fallet fråga om att bevara en viss tillväxt.
En gång hette det att när USA nös fick Europa lunginflammation. Nu ser det ut att vara så att när Europa känner för att gå till sängs tar Asien ett huvudvärkspiller och jobbar vidare.
Europas relativa betydelse minskar. Det finns nu andra centra. Kina och Indien har återvunnit den ställning de hade i världsekonomin för 200 år sedan. Med den skillnaden att de nu agerar globalt, för att skaffa sig råvaror och marknader. De, plus Brasilien och (mindre trovärdigt) Ryssland, de fyra så kallade BRIC-länderna, har dessutom på sin dagordning att förändra den "ekonomiska arkitekturen", och öka sitt inflytande över hur reglerna för världshandeln - och världspolitiken - sätts och övervakas.
Det viktigaste med krisen är enligt Bildt det som inte hände - sammanbrottet uteblev: "Globaliseringens megatrend har bevisat sin grundläggande livskraft".
Ser man till delproblemet EU-Europa finns det också hopp. Bildt påminner om hur delar av Norden byggde upp ett "reformunderskott" som ledde till 90-talskrisen. Vårt svar var då att inte bara att tackla budgetunderskott utan i än högre grad reformunderskott.
Bildt utgår från att vad folken i norra Europa gjorde kan både sydeuropéer och de som talar engelska klara av. Det kommer att dra fram en våg av reformer.
Alltså: Känner EU i sin senaste släng av europessimism behov av en dosis positivt tänkande är det bara att konsultera doktor Bildt.