Hur skall vi göra om demokratin hotas av krafter som använder sig av demokratin? En viktig fråga när Förintelsens Minnesdag uppmärksammas den 27 januari.
Hitler kom till makten genom demokratiska val i Tyskland, låt vara att det med tiden blev alltmer av envälde. Främlingsfientliga partier kommer idag in i parlamentariska församlingar i land efter land i Europa. Extremhögern tar allt större plats på nätet och påverkar många människor, inte minst ungdomar. Om detta skriver Lisa Bjurwald i sin nyligen utkomna bok ”Skrivbordskrigarna”.
Allt sker i demokratins namn. Detta är oroväckande – att demokratin sätter krokben för demokratin, att demokratin paradoxalt nog hotas av demokratin.
Överlevare
Emerich Roth, 88, överlevare från fem koncentrationsläger, och som vi känner på Gotland för hans framträdanden i skolor och vid offentliga informationsmöten, återkommer i år för sextonde gången. Han oroar sig för tillståndet i vårt land och andra länder. För han ser tendenser i samhället nu som han såg då, när Hitler piskade upp stämningar mot judar och andra grupper i samhället. Det som så småningom ledde till Förintelsen.
Emerich Roth och några andra överlevare gör beundransvärda och livsviktiga insatser genom att ständigt informera och påminna, på det att det icke må hända igen.
För, ”… om detta må vi berätta …”, den uppmärksammade kampanjen från 1998 som då fick stort och brett genomslag, har kanske sjunkit undan. Därför har Emerich Roth tagit upp den kastade handsken och genom ”Emerichfonden – mot våld, för medmänsklighet” arbetat fram ett brett utbildningsmaterial för skolan. Ett skolmaterial, ”Vägen ut ur hatet”, som består av sju DVD-filmer (om hatets och våldets mekanismer), lärobok, övningshäfte och en webbplats www.vagenuturhatet.se.
Sveriges framtid
Detta material finns redan på Gotlands alla högstadier och gymnasier. Det är viktigt att det kommer till flitig användning år framöver. För demokratins skull och för ungdomarnas egen skull.
Var skall samhället grundlägga demokratin och medmänskligheten, om inte i skolan? Sveriges framtid sitter många timmar dagligen under tolv år i skolbänken, som Emerich Roth brukar påminna om. Skolans roll för ett samhälles goda demokratiska utveckling är helt avgörande.
Och betänk att om några år är överlevarna borta och kan inte längre vittna om det som skedde en gång. Inga ögonvittnen kan förmedla sina upplevelser. Då måste andra krafter träda till för att slå vakt om demokratin. Att påminna om det som hände en gång och som kan hända igen. Då blir detta utbildningsmaterial så viktigt där inte minst ögonvittnesskildringarna är dokumenterade.
Håll arvet levande
Överlevarnas arv måste hållas levande för att också förstå vår samtid. För att få syn på de bruna strömmar som drar genom Europa igen. För, som Emerich Roth påpekar, vi måste lära oss att se likheterna mellan det som händer nu och det som hände då och ta varningssignalerna på allvar.
Förintelsens Minnesdag är en dag för eftertanke och handling.