När kommer kokboken med recept på resterna?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det trodde jag, i alla fall ända till nu. Men tydligen har jag fel. I Dagens Industri läser jag nämligen att en fjärdedel av den mat vi handlar går rakt ner i soporna, alltså inte via våra magar. En genomsnittlig barnfamilj i Sverige slänger livsmedel för 8 000 kronor om året. Tidningen har räknat ut vad den summan motsvarar och en av jämförelserna är att det motsvarar tre liter lättmjölk per dag.
Bankuträkning
Jag är ännu lite tveksam till siffrorna, eftersom jag tycker de verkar höga. Men uppgifterna bygger på en undersökning gjord av bankekonomer, och det kan därför inte spåras något intressesamband.
Men visst, vårt eget hushåll skall då räknas om till ett tvåpersoners och därför kommer vi sannolikt inte upp i de här siffrorna. Jag tror nämligen att det bland småbarnsfamiljer slängs mer än i ett vuxethushåll.
Vad grundar jag då detta på?
Jo, ett barn har så lätt att avstå maten av en eller annan anledning. Oftast för att barnet helt enkelt inte finner det som bjuds tillräckligt smakligt. I något fall blir det en förälder som tar över, men oftast slängs maten. Inte minst med tanke på att mat till unga människor får inte lagras för länge med tanke på "angripande bakteriefloror", som kan störa inom kroppen. Immunförsvaret är inte lika utvecklat hos barn som hos oss som kommit en bit upp i åren, och där en del av oss inte räds att i affären ta charkprodukten för halva priset fast det bara är en dag kvar på bäst-före-datum.
Kokbok för rester
I undersökningen visas att det är mycket ris, potatis, pasta och grönsaker som slängs. Alltså rena basvaror. Ändå är det inte varor i kategorin mest kostsamma, så därför blir summan på 8 000 kronor än mer förbryllande.
Däremot tror jag att en del av det som slängs mycket väl hade kunnat användas nästa dag. Pastan kan när den har kallnat kanske kunnat bli en ingrediens i nästa dags sallad.
Jag såg en kommentar till den här undersökningen som efterlyste när det kommer en kokbok som ger oss tips på hur man bäst tar tillvara resterna i mathushållet. För rester är ofrånkomliga, och då är efterlysningen också berättigad.
Det är klart att har man tagit potatisen på tallriken och kanske hällt någon sås över är det inte så lätt att spara den. Men annars är en av mina favoriter stekt potatis. Inte minst gäller det så här års i färskpotatistider. Gärna då i en blandning med ett knippe färsklök skuret i såväl lök som blast.
Se där, ett första enkelt recept till kokboken som efterlyses.
En annan anledning till att mycket slängs är lockpriserna. I vårt hushåll på två personer har vi ofta reagerat på att som lockpriser använder man att vi skall köpa mer av samma vara. Visst kan man ha nytta av exempelvis två stora ketchupflaskor. Men knappast i ett tvåpersonershushåll. Då är risken stor att bäst-före-datum för länge sen är passerat när det är dags att börja på den andra flaskan.
Bättre planering
Vad kan man nu ha för nytta av den här texten? Ja, möjligen som en aha-upplevelse att vi faktiskt slänger onödigt mycket mat. En bättre planering skulle säkert förminska den livsmedelsdel som går direkt till soporna. Den svenska barnfamiljen beräknas faktiskt kasta en fjärdedel av de livsmedelsprodukter som bärs hem i kassar som bokstavligen alltså blir onödigt tunga. En tröst kan möjligen vara att vi inte är de största slösarna. Liknande beräkningar har gjorts både i England och USA och i båda fallen hamnar man där på att det är en tredjedel som slängs.
Ett råd: Köp bara en ketchupflaska nästa gång, det blir troligtvis billigare för din hushållsekonomi än de två som erbjuds med lockpris. Risken är stor att du ändå måste slänga den andra.