"Erfarenhet, engagemang och vilja kan inte köpas för pengar, det är kunskap och känslor som kommer från hjärtat". Så står det på VH Assistans hemsida. Men det stämmer ganska dåligt kan man läsa på nättidningen Dagens Arena.
En funktionshindrad kvinna som bara klarar sig med hjälp av permobil och personliga assistenter dygnet runt, tyckte att VH Assistans såg lovande ut och bestämde sig för att skriva avtal med dem. Men hon gillade inte en klausul där hon var tvungen att själv skaffa ersättare om någon assistent blev sjuk.
Avtalsbrott
Företaget lovade stryka det men när kontraktet kom hade ingen ändring skett. Osäkerheten om hon skulle få behålla sina gamla assistenter ökade alltefter tiden gick och inga assistenter anställdes. Efter att hon bollats mellan olika personer på företaget utan att få klarhet tröttnade hon och ville bryta kontraktet då hon ansåg att företaget hade gjort ett avtalsbrott.
Företagets chef svarade att det omöjligt kunde vara ett avtalsbrott då de inte ännu var assistanssamordnare.
Men... om kvinnan bröt avtalet så hänvisade chefen till samma civilrättsliga avtal och hotade med att hon då måste betala 500 000 kronor för deras för den uteblivna assistansersättningen för tre månaders uppsägningstid.
Egna advokater
Socialstyrelsen och konsumentvägledare var tveksamma till företagets krav. Så mycket som en halv miljon kronor kunde företaget aldrig förlora, menade de. 75 000 kunde det i mesta fall röra sig om.
Då inga assistansavtal ännu var underskrivna kunde företaget omöjligt hävda lönekostnader för assistenter som ännu inte var anställda.
Men den funktionshindrade kvinnan vågade inte stå på sig. Hade hon förlorat en rättegång mot ett företag som förmodligen kunde ställa upp med egna advokater så skulle hennes skuld ha blivit enormt stor. Och det vet nog alla utom Reinfeldt, att inkomsten för en funktionshindrad inte är den allra bästa. Hon tvingades alltså godta ett kontrakt mot sin vilja och stanna kvar där i de tre månader som uppsägningstiden är.
Lurad och besviken
VH Assistans anser inte att de har gjort något fel. Chefen på företaget anser också att de har ett gott samarbete med kvinnan. Den funktionshindrade kvinnan däremot känner sig både lurad och besviken. Men hur kan hon hävda sig mot ett företag som gör som de vill?
Det här är bara ett exempel på hur det går till när Alliansen privatiserar vård och omsorg. Det är bara ett exempel av allt fler som dyker upp nästan varje vecka, om godtycke, snäva tolkningar och ren överkörning av människor, som har svårast av alla att göra sin röst hörd.
Den regeringen som tillåter och uppmuntrar sådant här har det svenska folket röstat fram i två val i rad. Är du stolt över att ha röstat på Alliansen när du läser om sådan här öden?