När ska man bära på andras skuld?

Politik2016-02-05 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Att ta på sig skulden för sina barns misslyckanden är ett vanligt fenomen hos föräldrar som lett till att många tillbringat för mycket tid i terapisofforna.

Litteraturen vimlar av böcker om usla föräldrar och traumatiserade barn. Men vi tycker för den sakens skull inte att alla föräldrar har spårat ur och borde skämmas.

I andra sammanhang är det däremot vanligt att dra alla över en kam. Några som misstänks vara asylsökande unga män har uppträtt hotfullt mot kvinnor under en musikfestival.

Röster höjs och sociala medier svämmar över med krav på att alla asylsökande omedelbart ska utvisas och att de har uppfostrats till att trakassera kvinnor.

För det är ju bara i Sverige vi har män som inte trakasserar kvinnor. Så om det inte kommer hit några från andra länder så blir det lugnt på kvinnovåldsfronten.

En läkare har byggt ett hus i betong med dubbla säkerhetsdörrar i Skåne där han tänkte låsa in ett antal kvinnor i åratal. Ingen röst har hörts med krav på att alla läkare borde mista sin läkarlegitimation, att det är läkarutbildningens fel att läkare är pedofiler eller vill låsa in kvinnor i

bunkrar och därför bör utvisas till något land där män också låser in kvinnor i bunkrar, exempelvis Österrike eller Belgien.

Kvinnor som dristar sig till att ha åsikter råkar ut för manliga näthatare som anser att de bör våldtas med diverse verktyg och annat som det faktiskt inte går att skriva om. Det är för grovt.

Sanningen är att män i alla åldrar oavsett var på jordklotet de är födda utövar våld mot kvinnor. Inte alla män förstås, så män bär ingen kollektiv skuld eller ansvar för någonting, de är alla individer.

Kvinnor och framför allt feminister är däremot inte individer utan de har ett kollektivt ansvar för det mesta. Borde de till exempel inte ha kommit tillrätta med de låga kvinnolönerna och borde de inte ha engagerat sig mer för våldsutsatta kvinnor.

Kvinnor startar kvinnojourer eftersom omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor inte ryms inom den vanliga välfärden. Ett upplägg som sedan kan kritiseras för att de inte gör tillräckligt.

Män rycker inte ut för att få slut på mäns våld. Man kan inte ta på sig skuld för vad andra gör, säger de. Det kan bara flyktingar och kvinnor göra.

En kriminell flykting är inte en individ utan bara ett exempel på en misslyckad flyktingpolitik och på att alla flyktingar är likadana.

En kriminell läkare är däremot en individ och inte ett exempel på att alla läkare är likadana och utsätter kvinnor för övergrepp.