LEDARE: När storleken har negativ betydelse

På Svenska Dagbladets Brännpunkt går företrädare för sex stycken LO-förbund ut med nyheten att de nu ska samarbeta under beteckningen F-6 för att "ge facklig framgång". Om detta i slutändan kommer att leda till att fackförbunden Seko, Fastighetsanställdas förbund, Byggnads, Elektrikerna, Målarna och Transport slås ihop är än så länge osäkert. Fackföreningsrörelsen i allmänhet, och LO:s förbund i synnerhet har de senaste åren tappat medlemmar.

Bara under första halvåret i år minskade exempelvis Byggnads med 1200 medlemmar medan Seko tappade hela 2000 medlemmar. LO har ständigt och jämt skyllt detta på regeringen Reinfeldts politik. Genom att det blev dyrare att vara med i A-kassan har färre haft råd att vara med i facket har förklaringen varit.
Men om detta vore hela sanningen skulle även tjänstmannafacken ha tappat i medlemstal. Det har de inte i samma utsträckning, Unionen har till och med ökat sitt medlemsantal med nära nog 1000 personer under det första halvåret. Vad beror då detta på?

Till stor del tror jag att det handlar om att tjänstemannafacken är mer inriktade på mikroperspektivet medan makroperspektivet mer dominerar inom arbetarfacket. Mikro har sin utgångspunkt i den enskilde medlemmens behov, i form av service och hjälp till personer som är på väg att förlora jobbet, befinner sig i konflikt med chefen eller vill se över sitt försäkringsskydd.
Makro å sin sida utgår från organisationen som kollektiv där allt handlar om förhållanden till arbetsgivarorganisationer, till regering och riksdagen.
Självfallet är även tjänstemannafacken inblandade i den politiska diskussionen om till exempel A-kassan. Självklart erbjuder även LO:s förbund försäkringar till sina medlemmar men fokus är helt olika inom den svenska fackföreningsrörelsen. Om LO förbunden ska kunna locka fler medlemmar måste det till ett fokusskifte.

När nu LO:s kanske tyngsta förbund planerar ett samarbete som i slutändan kan leda till en sammanslagning finns ingen sådan probleminsikt. Tvärtom, här ska blåsas till full strid mot regeringen, medlemmarna ska lockas med socialistisk retorik och möjligtvis lägre medlemsavgifter.
Att en framtida sammanslagning skulle gynna medlemmarna är också långt ifrån säkert. Visserligen är det framgångsrika tjänstemannaförbundet Unionen en sammanslagning av tidigare Handelstjänstemannaförbundet och Svenska Industritjänstemannaförbundet men exemplet Kommunal är nog mer relevant i detta sammanhang.
För fyra år sedan bröt sig flera brandmän ut ur Kommunal och gick över till Brandmännens Riksförbund som tidigare mest organiserat deltidsbrandmän. Orsaken till detta var att man var kraftigt missnöjd med resultatet i lönerörelsen då Kommunal främst satsade på sina kvinnodominerade yrkesgrupper.
De finns alltså en fara i att ett fackförbund blir så stort och brett att det inte kan ta tillvara alla sina medlemmars intressen. Den risken löper också F-6.

Ledare: När storleken har negativ betydelse