Närgången statsapparat minskar folkets integritet

Politik2007-04-03 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Uppgifterna om att Säkerhetspolisen i hemlighet samarbetar med bostadsbolag i Göteborg för att leta efter extremistiska miljöer är bara ett av många exempel på hur myndigheterna flyttar fram positionerna för att bemöta hotet från terrorismen och den grova brottsligheten. Det kanske kan verka bra vid en första anblick, men den alltmer brännande frågan är vad konsekvenserna av det blir för den personliga integriteten.
Som medborgare har man ju ett rättmätigt intresse av att inte bara skyddas från brott, utan även från en alltför närgången statsapparat. Det är inte för inte som grundlagen stadgar att det allmänna ska "värna den enskildes privat- och familjeliv".

Hemlig övervakning
De vilande lagförslagen om buggning och så kallad preventiv tvångsmedelsanvändning - hemlig övervakning utan att det finns konkreta brottsmisstankar - samt det nu aktuella förslaget om Försvarets radioanstalts ökade massavlyssningsmöjligheter pekar alla i samma riktning. Avvägningen mellan skyddet för den personliga integriteten och andra angelägna samhällsmål kan inte anses vara välbalanserad. Integriteten väger helt enkelt alltför ofta för lätt i sammanhanget.
Att det verkligen är så illa bekräftade den parlamentariska Integritetsskyddskommittén nyligen i ett delbetänkande. Alla som menar att man måste lita på staten i sådana här avvägningar borde ta till sig betänkandets konstaterande att vare sig förslaget om preventiv tvångsmedelsanvändning eller det om FRA:s signalspaning vilar på så grundligt utredningsarbete som "tidigare har varit brukligt inför stora och principiellt viktiga reformer".

Stora brister
Betänkandet tar inte uttryckligen ställning för eller emot de konkreta lagförslagen, utan gör en övergripande analys av hur skyddet för den personliga integriteten generellt sett tillvaratas i lagstiftningen. Och den visar med förödande tydlighet att det finns ett stort problem där.
På rättsområde efter rättsområde redovisar betänkandet systematiska brister. Mest anmärkningsvärt är att övervägningar om intrång i privatlivet står i proportion till nyttan med lagstiftningen sällan görs, eller förblir schablonartade. Följden är omotiverade integritetsförluster, slår kommittén fast.
En sådan svidande vidräkning med både den föregående och den sittande regeringens sätt att förhålla sig till den personliga integriteten måste tas på största allvar.

Starta avlyssning
Ett bra sätt att göra det är att låta Integritetsskyddskommittén arbeta klart och sedan ta ställning till vad som ska ske med de föreslagna lagarna som berör den personliga integriteten. Slutbetänkandet kommer i december. Dessvärre tycks dock regeringen vara mer intresserad av att komma igång att avlyssna än att vänta och lyssna.
I alla fall justitieminister Beatrice Ask som i Ekots lördagsintervju visade att hon inte tagit särdeles stort intryck av delbetänkandets slutsatser. Det är också uttryck för ett slags brist på integritet.