Nästa Ranelid talar gutamål

Politik2010-08-10 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Gutamålet utgör en viktig del i Gotlands kulturarv. Kulturlandskap förändras och kulturen förändras. För att ta med Gotlands historiska arv in i framtiden så är en stärkt gutamålsundervisning viktigt.
Engagemanget finns. Vi har Gutamålsgillet på ön som gör ett fantastiskt arbete för saken genom att besöka skolor och undervisa i språket.
Idag finns det möjlighet att studera gutamålet vid högskolan på Gotland men språkundervisningen borde ta en större plats vid undervisningen på gymnasienivå. Gymnasieskolan har också en viktig roll att fylla. Elevernas fria kursval skulle utgöra en utmärkt plattform för en kurs i gutamål. Vem eller vilka är beredda att ta tag i staffetpinnen för att ro i hamn en gymnasiekurs i gutamål?
Genom ökad kunskap i den lokal dialekten och i lokal språkhistoria så breddar och stärker vi det svenska språket.
Ett levande gutamål kan vara satsningen som skapar nästa generation av stora författare och dramatiker.

För att kunna anordna kurser på gymnasienivå så finns det frågor för kommunen och skolan som är intressant att besvara.
1. Finns det ett intresse bland eleverna att läsa en sådan kurs?
2. Finns det kunskap i ämnet och material att använda?
3. Vad skulle kostnaden bli och hur ska man finansiera det?

Jag vet inte hur intresset ser ut bland de gotländska gymnasieeleverna. Men det vi kan se är att Gutamålsgillet haft ett nära samarbete med skolorna och arrangerat undervisande temadagar kring språket. Vi kan också se att den nystartade kursen på högskolan drog ett 30-tal studenter.
Man kan alltså anta att det finns tillräckligt med intresseunderlag för att genomföra en gymnasiekurs som går under det fria valet av kurser.
Gutamålsgillet som arbetat med språket bär på en enorm kunskap genom sina medlemmar. De har också haft ett löpande arbete under åren med att ta fram material att studera. Dessutom finns det genom den akademiska kursen underlag att studera.
Så ja. Intresset finns nog bland gymnasieeleverna. Material och kunskap finns. Det som blir intressant är finansieringsfrågan och där kommer skolornas ekonomi och organisation in.
Kanske finns det skolor som har resurserna att arrangera en gymnasiekurs. Kanske inte. Om det bara handlar om en kostnadsfråga så skulle det vara intressant att se hur representanter från Kultur- och fritidsnämnden samt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig till en stödfinansiering för en sådan sak.