Nederländerna går till vänster
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Utsatt för många kulturella influenser - brittiskt, fransk/spanskt, tyskt, nordiskt och från havet, som stor sjöfararnation och före detta och nuvarande kolonialmakt - har landet aldrig haft något problem med främlingar.
Till för 5-6 år sedan när trycket från muslimska invandrare i storstäderna ledde till att ett främlingskritiskt parti (LPF, Pim Fortuyns lista) skapades som blev tredje största parti i valen 2002 och tog plats i den kristdemokratiska regeringen.
Då hade Pim Fortuyn redan mördats av en militant vegan. Utan ledare sprack LPF och försvann ur regeringen redan efter några månader. Mordet på filmaren Theo van Gogh som utfördes av en muslimsk extremist spädde på motsättningarna.
Restriktiv invandringspolitik
Det blev inte bättre när invandrarministern Rita Verdonk från det högerliberala VVD försökte utvisa den Somaliafödda parlamentarikern Hirsi Ali som hade skrivit manus till van Goghs film "Underkastelsen" (som handlar om en förtryckt muslimsk kvinna). Ali anklagades för att ha lämnat felaktiga uppgifter i sin ansökan om uppehållstillstånd.
Nu verkar det som om nederländarna fått nog av turbulensen och vill återgå till mer normala politiska förhållanden.
LPF utplånades helt i valet. Det är naturligtvis glädjande. Samtidigt får man komma ihåg att de övriga partierna till stor del anammat den restriktiva invandringspolitik som Fortuyn förespråkade.
Men de stora partierna fick också smäll på fingrarna av väljarna. Regeringskoalitionens kvarvarande två partier, kristdemokraterna CDA och högerliberalerna VVD gick tillbaka; allra mest de senare.
Men också socialdemokraterna, PvdA, åkte på en rejäl valförlust. Något oväntat med tanke på att de gick starkt framåt i vårens kommunalval.
Tydlig vänstervind
De missnöjda socialdemokraterna gick åt vänster. Socialistpartiet SP tredubblade sina platser i parlamentet och är nu det tredje största partiet i Nederländerna. Den valskrällen är inte bara en protest mot en alltför utslätad socialdemokratisk politik, utan också mot den borgerliga regeringens nedskärningar.
Eftersom SP som nästan enda parti opponerat mot den restriktiva invandringspolitiken, kan valresultatet också tolkas som att väljarna börjar tröttna på att invandrarna görs till syndabockar för allting.
Den tydliga vänstervinden till trots, kan vänstern inte skrapa ihop någon egen majoritet i det 150 medlemmar starka parlamentet. Det fattas 5-10 röster när man lägger ihop PvdA, SP och De gröna. Men situationen är densamma för regeringspartierna CDA och VVD. Tillsammans med ett kristet högerparti och en utbrytargrupp ur VVD som delvis tagit upp Fortuyns mantel får de visserligen en knapp majoritet, men det alternativet lär inte bli aktuellt.
I stället spekuleras om en stor koalition mellan kristdemokraterna och socialdemokraterna. Partierna har regerat ihop förr, senast 1989-1994, och det gick ganska bra.
Färglös regeringschef
Men både CDA och PvdA har försvagats så pass mycket att ett tredje parti kommer att behövas. Med tanke på valvinden vore en kombination av CDA, PvdA och SP naturligast. Men en sådan regering skulle kanske luta för mycket åt vänster för CDA.
Långa ritualiserade regeringsförhandlingar är praxis i Nederländerna, och det är vad som nu stundar. Det enda som verkar något så när säkert är att den färglöse men uppskattade kristdemokraten Jan Peter Balkenende fortsätter som regeringschef.
Ta inte fel på: Holland är en del av Nederländerna, inte hela landet. Den officiella huvudstaden är Amsterdam, men drottningen, regeringen och de centrala myndigheterna finns i Haag.
"Vindmöllorna" användes inte i första hand till att mala säd med, utan för att pumpa vatten.