Visst har det anmälts en del lediga jobb inom restaurangnäringen under första halvåret , högst märkligt vore det väl annars.
Men om man i stället för omsättningen i antalet jobb ser på det totala antalet anställda i branchen har det minskat i förhållande till samma period under fjolåret. Samtidigt har färre personer fasta jobb och fler har olika former av korttidssanställningar.
Nu ska, varnar Statistiska Centralbyrån, inga alltför stora växlar dras på effekten av momssänkningen varken åt det ena eller det andra hållet. Som betyg på effekten är det inte precis lysande.
Tanken bakom momssänkningen var, om jag förstått det rätt, att priserna skulle sänkas och att fler därmed skulle äta ute Då skulle branchen behöva anställa fler.
Effekten går inte att styra
Om inte restaurangerna sänker priserna uteblir en stor del av effekten. Det hänger alltså på viljan hos företagen.
De kan naturligtvis ha många anledningar att använda utrymmet som momssänkningen ger till annat och det kan varken regeringen eller någon annan styra. Alltså är det ett trubbigt instrument regeringen valt.
Finanspolitiska rådet, som är en myndighet som sorterar under finansdepartementet, menar att sänkningen snarast är att betrakta som ett branschstöd med tveksam effekt.
En dyr insats som gett liten eller i värsta fall ingen effekt är helt enkelt inte den vassaste kniven i kockens låda.