Nej, en väg till jobb passar inte alla

Politik2016-02-26 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Eva Bofride har helt rätt i den rubrik som hon satte på sin ledare 24/2. När man sedan läser texten i ledaren är hon inte längre lika rätt ute.

I sin ledare skriver hon att den socialdemokratiskt ledda regeringen borde ägna sig åt att hitta lösningar för att få nyanlända in på arbetsmarknaden istället för att bara kritisera de borgerliga partiernas förslag om sänkta ingångslöner för nyanlända.

Eva Bofride har tydligen missat en hel del, så jag får ta att uppdatera henne och er andra med en del av de åtgärder som redan är gjorda och de som regeringen tänker genomföra.

Av de nyanlända har 30 procent utbildning som är två år över vår gymnasieutbildning eller högre. För de med utbildning i bristyrken kommer ett snabbspår att finnas.

20 procent har utbildning motsvarande vårt gymnasium och 20 procent motsvarande vår grundskola. För dem ges möjlighet till att komplettera sina studera utifrån vårt utbildningssystem och de vanliga arbetsmarknadsåtgärderna.

Resterade 30 procent har ingen eller mycket låg utbildning och det är för dem som de stora utmaningarna finns. Det är här som vi behöver hitta jobb som inte kräver någon större förkunskap.

Men lägre löner är inte vägen, då det saknas vetenskaplig forskning som visar att det ger fler jobb. Däremot är det vetenskapligt bevisat att riktade åtgärder i form av minskade lönekostnader som följer personer som står långt från arbetsmarknaden fungerar.

Även praktikplatser fungerar bra då arbetsgivaren och personen lär känna varandra, för vi vet alla hur mycket lättare det är att ge någon vi känner en anställning, istället för någon helt okänd.

Men regeringen ser också en förbättringspotential i dagens alla olika anställningsstöd och kommer därför att jobba för att förenkla dem och den administration som anställningsstöden idag ger arbetsgivaren. Regeringen vill dessutom öka flexibiliteten i de befintliga stöden så att utbildning, anställning med stöd och praktik kan anpassas utifrån individens behov.

Förutom att resurserna används bäst när de anpassas till den enskilda individen istället för att smetas ut även på personer som inte behöver resurserna, så har en hög ingångslön den fördelen att de nyanlända har möjlighet att kombinera en deltidsanställning som går att leva på med deltidsstudier. Det om något ger en ordentlig möjlighet till integrering.

Så istället för den enda (låglöne)vägen borgarna med jämna mellanrum och av olika anledningar förespråkar, har den socialdemokratiskt ledda regeringen ett helt vägnät av bevisat fungerande åtgärder.