Nej till färdigskriven moderatbok

Politik2007-03-10 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I dagarna har moderaterna sin återkommande kommunala rikskonferens, nu i Örebro. Det kunde vara en politisk rutinsak, men blir mot bakgrund av att Fredrik Reinfeldt byggt upp mycket av sin interna position på stödet från partiets kommunalt aktiva något mer än så. Hans Wallmark från Ängelholm hör till de mest framgångsrika moderata kommunalråden. Efter valet i höstas tog han klivet från kommunpolitiken till att bli riksdagsman för Skåne Norra och Östra. Hans uppfattning om betydelsen av en sådan konferens som nu tar vid är klar:
- Det är ju en enormt kul upplevelse att få träffa andra kommunala företrädare. Speciellt om man kommer från en "svag" kommun med kanske inte mer än femton procent och tycker att det är kämpigt är det nog en energiuppladdning.
Sett i en slags moderat backspegel har ju oerhört mycket hänt de senaste åren och mångas ögon har riktats mot de kommunalaktivas betydelse för utvecklingen inom partiet.
Wallmark ger perspektiv:
- Normalt har moderaterna varit ett i huvudsak nationellt styrt parti, inte lokalt eller regionalt. Men katastrofvalet 2002 ändrade förutsättningarna. Som en konsekvens blev det en tydlig maktförskjutning från det nationella inflytandet till det lokala. När den centrala strukturen i partiet kollapsade blev kommunmoderaternas parti en räddningskapsel.
- Men i och med 2006 års succéval återställdes en tidigare ordning med nationellt styre, tillägger Wallmark.

Men i hur pass stor mån har Reinfeldts nya moderater varit en reflektion av de attityder och värderingar som lokalt förankrade moderater burit på? Är det till och med så att den interna kritiken mot omsvängningen egentligen bara varit typisk för partikretsarna i Stockholm? Wallmark tycker att en sådan beskrivning är att gå väl långt, men håller till viss del med.
- Åtminstone är det så att lokala företrädare för det jag kallar det andra Sverige, de utanför storstadskulturen, har känt igen sig i förhållningssättet till politik: Att man skall vara pragmatisk, mindre ideologisk och mer handlingsorienterad.
- Min uppfattning är att lokala politiker har en annan arbetsmetod än de som verkar högre upp. Man träffar folk, lyssnar och tar in. Det har Reinfeldt också demonstrerat att han velat göra. Moderaterna på nationell nivå var tidigare ett förklarande och mästrande parti. Istället för att utgå från det tomma anteckningsblocket mötte man människor med en färdigskriven bok.

Hur står det då till i dag? Hur är relationen mellan de nya moderaternas partiledning och de kommunalpolitiskt aktiva i dag?
- Rätt hanterat bör man använda 2007 och 2008 till att föra en mer idémässig diskussion och inte bara vara pragmatisk. Man måste ta hänsyn till den klassiska spännvidd i samhället som finns mellan centrum och periferi. Ju mer marginaliserade och borta från inflytande folk känner sig, desto mer växer en destruktiv oro och otålighet.
- En klok politiker bör ha i åtanke att det i spänningen centrum-periferi alltid finns en källa till missnöje som fel hanterad kan bli alltför laddad. Och man skall komma ihåg att värdekonservativa alltid haft förhållningssättet att påtala denna spänning, och gärna föra periferins talan.

Och därmed formulerar Hans Wallmark, får man förmoda, ett riksdagsuppdrag för en sådan moderat som han själv.